– Hållbarhet är ett genomgående tema som ska genomsyra alla kurser på introduktionsterminen och på fortsättningsnivån i företagsekonomi, säger Li Malmström, universitetslektor och ansvarig för kandidatprogrammet i företagsekonomi.
– Tidigare hade vi lite spridda skurar med enskilda kurser och vissa lärare som tog egna initiativ. Men vi ville verkligen integrera de här frågorna på allvar, numera har vi tagit ett samlat grepp, säger Maria Frostling, prefekt.
Projektet att bli en hållbar utbildningsinstitution sjösattes höstterminen 2017 och innebär att när studenterna läser de fyra ämnena redovisning, marknadsföring, finansiering och organisation så ingår obligatoriska moment som handlar om hållbarhet, från ekologiska och miljömässiga aspekter till mänskliga rättigheter och etik.
– Vi gör det här för våra studenter och de vill ha mer. Dessutom behöver företag folk som kan frågorna, säger Li Malmström.
Konkret handlar det till exempel om att hållbarhetstemat ska stå inskrivet i alla kursplaner och kursbeskrivningar och varje moment ska innehålla en uppgift som behandlar hållbarhet.
– Inom finansiering kan studenterna till exempel få i uppgift att jämföra en traditionell aktieportfölj med en som följer hållbarhetsindex. Inom redovisning kan det handla om att granska ett företags årsredovisning med kritiska ögon och undersöka: Hur miljövänligt är företaget?
Varje kurs ska också ha en individuell inlämningsuppgift om hållbarhet och i examinationen finns alltid en fråga som behandlar ämnet vetenskapligt. Dessutom bjuds gästföreläsare in till respektive kurs, bland annat har representanter från Axfood, Scania, Sandvik och Fryshuset varit på plats.
– Men våra studenter går inte med på någon ”green wash”, det vill säga att företag försöker framstå som mer klimat- och miljövänliga än vad de är, säger Li Malmström.
”Känns bra att vara förberedd”
Amanda Karlsson läser just nu termin tre på kandidatprogrammet i företagsekonomi.
– Jag är glad över att de här aspekterna finns med i utbildningen. Det är helt nödvändigt, när vi är färdiga ekonomer så kommer miljöfrågor vara ännu mer aktuella, det känns bra att vara förberedd, säger hon.
Under en kurs i redovisning fick hon granska Axfoods hållbarhetsredovisning för att lära sig hur en sådan kan se ut och när hon läste marknadsföring var en uppgift att undersöka hur ett företag levde upp till sin hållbarhetsprofil och ge förslag på förbättringar.
– Min arbetsgrupp valde att analysera Coop, och vi föreslog att de skulle kunna införa en ”svinnkasse” med färskvaror som håller på att gå ut och som säljs för halva priset. Det skulle göra det mer attraktivt att handla mat som annars slängs.
Elin Thor är tjänstledig från sitt jobb inom rekrytering och läser delar av kandidatprogrammet som fristående kurser.
– Jag var intresserad av miljöfrågor innan, men intresset har blivit starkare och mer fokuserat på vad som behöver göras i och med de här kurserna.
Viktigt få med sig lärarna
En utmaning för en institution som vill förändra innehållet i kursutbudet kan vara att få med sig lärarna i projektet, berättar Li Malmström och Maria Frostling.
– Som lärare kan man vilja köra på som vanligt och inte ändra i sina upplägg, men nu när vi har haft detta i fyra terminer finns det ett stort engagemang, säger Li Malmström.
– Forskare är självständiga och det är viktigt att tillåta akademisk frihet, det finns en lång tradition av det hos oss. Samtidigt har vi beslutat att hållbarhet ska genomsyra verksamheten. Så det är en balansgång att införa ett hållbarhetstema som är tillräckligt varierat utan att det blir en tvångströja, säger Maria Frostling.
Ledningens arbete med att formulera en vision och mission om projektet började redan omkring 2015. Till sin hjälp har de haft en extern rådgivande styrelse som träffats fyra gånger per år.
– Mitt tips till andra institutioner som vill införa något liknande är att låta det ta lite tid. Dels är det viktigt att ledningen tror på det själv, dels behöver man ha kollegiet med sig, och studenterna förstås, säger Maria Frostling.
– En del tänker kanske att ”de där företagsekonomerna håller bara på med pengar”, så att just vi gör detta tror jag betyder mycket. Vi hade ett evenemang i Aula Magna nyligen och under rasten kom det fram studenter som ville diskutera, och de undrade: ”Kommer vi greja målen som är satta i Parisavtalet?” Det finns en stor oro som vi tar på allvar. Vi vill ge studenterna kunskap och de rätta verktygen, säger Li Malmström.
– Den utbildning och forskning vi erbjuder ska vara samhällsrelevant. Vi vill göra skillnad och vi vill att våra studenter ska göra skillnad, säger Maria Frostling.
Artikeln är publicerad i Universitetsnytt nr 2, 2019.
