Vad handlar din forskning om?
– Jag har sedan slutet av 80-talet forskat om allt möjligt som har med migration, etnicitet och relaterade frågor att göra. Jag har intresserat mig mestadels för ett område som kan kallas för transnationell migration och diaspora. Inom migrationsforskningen syftar man vanligtvis på nationellt gränsöverskridande mobilitet respektive den typ av gemenskaper som är resultatet av sådan – exempelvis när svenskar bildar så kallade kolonier i USA eller andra länder de flyttat till eller när somalier gör motsvarande i sina emigrationsländer.
– Ett viktigt särdrag för diaspora, som knyter det till det transnationella begreppet, är att det finns upprätthållna kontakter med ursprungslandet, såsom fortsatt migration i båda riktningarna eller kulturutbyten. Detta har blivit ett slags perspektiv eller infallsvinkel i en rad studier som jag deltagit i. Exempelvis har jag studerat chilenska flyktingars mobilisering av gemenskap i Sverige och deras ”återvandring” till Chile med detta perspektiv men också hur ungdomar med migrantbakgrund gjort utbildningskarriärer i Sverige.
– Mina senare forskningsprojekt hakar på det transnationella perspektivet. För några år sedan studerade jag hur svenskar, företrädesvis äldre, i södra Spanien mobiliseras som gemenskap genom de sociala föreningar som riktar sig till skandinaver i Spanien. I ett nyligen avslutat projekt studerade vi hur migranter som är födda i Mellanöstern gjort framgångsrika karriärer i det svenska samhället.
Migrationsforskning viktig grund för att förstå världen
Vad visar de resultat som du har kommit fram till?
– Min etnografiskt anknutna forskning har sällan resultat som kan speglas i siffror eller tydliga svar. Jag tycker dock att jag visat att transnationalitet inte bara är en effekt av den ökade medialiseringen och mobiliteten i världen – även om transnationalism självklart gynnas och också förutsätter global kommunikation. Min och många andras forskning har visat att transnationalitet i migrationssammanhang handlar om social praktik och att den därför blir en central dimension i olika sociala relationer.
På vilket sätt är din forskning viktig?
– För att få bättre förståelse för hur världen ser ut och hur människan beter sig i denna så bör också kunskap om till exempel migration vara ett underlag. Om man dessutom har med sig kunskap om migranters villkor, anpassningar och sociala livsformer, så tror jag också att vi skaffar oss en mer sofistikerad förståelse där transnationell migration och diaspora bildar ett slags förutsättning eller ramvillkor. Detta kan i sin tur på sikt göra samhället mindre benäget att fördomsfullt tillskriva migranter särskilda egenskaper. Förhoppningsvis kan det reda ut en del missuppfattningar om till exempel ursprung, rötter och kultur.
– Jag tycker att min egen och många andras forskning ifrågasätter den konventionella uppfattningen om sådana fenomen och istället pekat på de konstruktiva dimensionerna i dessa. En annan sak är att det handlar om mycket seglivade föreställningar som är svåra att omdana. Däremot är sådana föreställningar ofta tacksamma att använda som argument i politisk mobilisering.
Mellanled mellan journalistik och forskning behövs
Vilka samhällsaktörer berörs och kan dra nytta av den forskning som du bedriver?
– Självklart hoppas jag att alla samhällsaktörer på ett eller annat sätt kan ta till sig kunskapen om migration. Det är inte alltid som detta görs utan tvärtom finns det många exempel på hur politiker, och för den delen andra aktörer, nonchalerar det som migrationsforskare kommit fram till – i en del fall trots att de själva beställt utredningar av forskare. Men förhoppningsvis kan policyaktörer av olika slag i ökande grad snappa upp den här typen av forskning och väva in den i sina olika verksamheter. Jag tänker förstås på de aktörer som arbetar specifikt med migrationsfrågor men skolan, omsorgen och många andra välfärdsinstitutioner borde också de hela tiden uppdateras med kunskap och insikter om migrationsfenomen.
– Det går å andra sidan inte att begära att tjänstemän och politiker ska plöja igenom akademisk litteratur som inte företrädesvis ställer de frågor som policyn ställer för att utveckla sin praktik. Därför behövs mellanled och journalistik som kan fånga upp forskningsresultat och insikter från forskningen. Om universitetsvärlden och samhällspraktiken kunde mötas genom att t ex skapa karriärvägar för forskare och hybridtjänster så kanske det också skulle bli tydligare hur vi kan omvandla den akademiska forskningen till samhällsnytta.
Läs mer om samverkansprogrammet för migration och integration