Petra Herzfeld Olsson är professor i arbetsrätt och har forskat på framförallt internationella aspekter av arbetslivet där globalisering med ökad rörlighet över gränserna, EU-medlemskapet och de svenska reglerna om arbetskraftinvandring har stått i centrum.
– Tidigt under min karriär ägnade jag mig mycket åt vilken roll mänskliga rättigheter spelar för arbetslivets reglering. Under den senaste tioårsperioden har jag forskat om arbetsrättsliga effekter av att människor arbetar i ett annat land än hemlandet, det vill säga hur påverkar denna faktor vilka arbetsvillkor de får.
Petras forskning belyser de rättsliga mekanismer som leder till att utländsk arbetskraft kan utnyttjas i Sverige, där drägliga löner inte betalas ut och många arbetar under dåliga villkor.
– Utgångspunkten i svensk rätt är att utländsk arbetskraft ska arbete på samma villkor som inhemsk arbetskraft i Sverige. Den så kallade ”svenska modellen”, som styr reglering och övervakning av arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden, förutsätter att kollektivavtal gäller på arbetsplatsen och att arbetstagarna är medlemmar i fackliga organisationer.
Utländsk arbetskraft ges inte samma förutsättningar
Forskningen visar att den svenska modellen inte säkerställer att utländsk arbetskraft arbetar under samma förutsättningar som inhemsk arbetskraft.
– I min forskning visar jag hur utlänningsrätten och EU-rätten i samspel med de förutsättningar som gäller för den svenska modellens fulla genomslag gör den tillfälliga utländska arbetskraften väldigt sårbar – i många fall ges inte förutsättningar för att dessa arbetstagare arbetar enligt samma villkor som inhemsk arbetskraft.
Petra menar att reglerna för att utländsk arbetskraft ska få arbete i Sverige, utlänningsrätten, kan underminera förutsättningarna för att den svenska modellen, arbetsrätten, också ska kunna fungera för dem.
– Forskningen är viktig för lagstiftare och arbetsmarknadens parter eftersom den kan ge dem nya insikter om hur deras insatser måste modifieras för att inte arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden ska arbeta enligt helt olika förutsättningar beroende på om de är här tillfälligt eller inte. I slutändan är ju förhoppningen att dessa resultat ska komma hela arbetskraften till del – den utländska arbetskraften utnyttjas inte och hela arbetskraften konkurrerar på lika villkor trots vitt skilda förutsättningar.
En ojämlik arbetsmarknad innebär enligt Petra flera risker – att arbetstagare som kräver bra lön konkurreras ut av dem som måste acceptera sämre lön och att seriösa företag konkurreras ut av mindre seriösa, som väljer att utnyttja arbetsmigranternas utsatthet. Vissa specifika yrkesgrupper står i centrum för den här forskningen, exempelvis thailändska bärplockare, indiska IT-ingenjörer och polska byggnadsarbetare.
– Det är här fråga om ett vägval – ska vi acceptera att arbetskraft väljs därför att de av olika skäl ser sig tvingade att acceptera sämre villkor än andra eller vill vi att samma villkor ska gälla för alla på den svenska arbetsmarknaden?
Vilka externa parter berörs av den här forskningen?
– Inom juridisk forskning har vi ofta ett nära samarbete med det omgivande samhället. Myndigheter använder ju den här forskningen som ett sätt att samla in relevanta synpunkter. Den används exempelvis av Riksrevisionen, där vi som arbetar med detta har fungerat som experter när de utvärderar statens insatser mot arbetskraftsexploatering. Likaså har Tillväxtanalys gjort en utredning där vår expertis har använts.
Läs mer om Samverkansprogrammet för migration och integration