Linn Axelsson är forskare vid Kulturgeografiska institutionen och har en bakgrund inom gränsstudier och politisk geografi. I sin forskning har hon fokuserat på framförallt migration kopplat till arbete och hur migration styrs och regleras.
– Som kulturgeograf har jag ett underifrånperspektiv på styrning och reglering. Jag vill undersöka vad som händer på marken när regelverk omsätts i praktik och hur det i sin tur påverkar migranters tillgång till och förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden.
Den svenska arbetsmarknaden öppnades upp för internationell arbetskraft i december 2008. Arbetskraftsinvandringsreformen skulle möjliggöra för människor utanför EU att komma till Sverige för att arbeta om de erbjudits anställning. Reformen har inte varit problemfri.
– Det har rapporterats om olika typer av problem, menar Linn. Det har handlat om Migrationsverkets långa handläggningstid som gör det svårt för verksamheter att rekrytera högkvalificerad arbetskraft, bärplockare som arbetat under svåra förhållanden i de svenska skogarna, avslöjanden om exploatering inom servicebranschen och om högutbildad arbetskraft som utvisats ur Sverige eftersom arbetsgivaren inte tecknat rätt försäkring.
Maktobalans mellan arbetstagare och arbetsgivare
Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring kräver att man arbetar i Sverige i minst fyra år för att kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd. Arbets- och uppehållstillståndet behöver även förnyas under tiden man arbetar. Linn menar att det svenska systemet kan förstärka maktobalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare. I förlängningen riskerar arbetskraftsinvandrare att hamna i en beroendeställning till sin arbetsgivare.
– När man är beroende av arbetsgivaren för att stanna i landet så är det svårt att hävda sina rättigheter. Om man är missnöjd med exempelvis sina arbetsförhållanden så riskerar man något genom att sluta – sitt arbets- och uppehållstillstånd. Det leder till att folk väljer att stanna kvar på en arbetsplats, även om de inte har bra arbetsförhållanden. Du behöver en arbetsgivare som står bakom dig.
– Även om systemet i de flesta fall tillåter att man ansöker om ett nytt tillstånd när man byter arbetsgivare, så upplevs det som en risk av arbetstagaren. Det ger upphov till stor osäkerhet.
Bredd av yrkesgrupper drabbas
Linns forskning på arbetsflöden i Sverige visar även att svårigheten för arbetskraftsinvandrare att byta jobb inte är avgränsat till låginkomsttagare såsom bärplockare eller arbeten inom servicebranschen, utan att liknande problematik går att hitta inom yrkesgrupper med högre utbildning.
– IT-ingenjörer är ett av de största flödena av högutbildad arbetskraft till Sverige. Inom IT-branschen är det hög rörlighet och ofta korta kontrakt – det stämmer inte överens med ett system som utgår från att man jobbar på samma ställe i fyra år. Ta exempelvis ett start up-företag som lägger ner. Då har det hänt att högutbildade individer har blivit utvisade för att de inte har hunnit skaffa nytt arbete inom den tidsram som utlänningslagen föreskriver.
Migrationsverkets handläggningstider är ytterligare ett problem som har varit en genomgående problematik oavsett yrkesgrupp eller utbildningsbakgrund. Handläggningstiderna för att förlänga arbets- och uppehållstillstånd är extra långa, vilket kan resultera i att tillstånden hinner gå ut innan de förnyas.
– Väntetiden för ett förnyat tillstånd kan vara lång och under den tiden blir individerna fast i Sverige. De vågar nämligen inte lämna Sverige om de inte har ett giltigt tillstånd eftersom det då inte är säkert att de kan återvända. Det kan alltså resultera i en lång period där man inte känner att man kan lämna landet för att exempelvis träffa vänner eller familj utomlands.
Linn menar att forskningen behöver nå både beslutsfattande instanser såväl som praktiker, för att tydliggöra vilka effekter regelverket kan få.
– Debatten är politiserad och polariserad. Global rörlighet, där den internationella arbetskraftens rörlighet ingår, är en av de stora samhällsfrågorna. Ytterst handlar det om vem som ska få arbeta var och under vilka förutsättningar. Efter liberaliseringen av systemet för arbetskraftsinvandring 2008 har de här frågorna lyfts flera gånger om – bärplockarnas utsatta situation, servicebranschen och högkvalificerad arbetskraft som utvisas. Så länge vi fortsätter höra de här historierna så är det viktigt att vi som forskare fortsätter fördjupa kunskapen om migrantarbetares situation.
Intervjun görs inom ramen för Samverkansprogrammet för migration och integration. Läs mer om Samverkansprogrammet här.