I Sverige och västvärlden präglades åren efter andra världskriget av ökad brottslighet. Vid början av 1990-talet inträffade dock ett trendbrott. De omfattande egendomsbrotten började minska, men också det dödliga våldet. Denna nedgång i brottsligheten, så kallad crime drop, är en oväntad samhällsförändring och bryter mot vanliga föreställningar i samhällsdebatten.
– Brottsutvecklingen är mer komplex än den vanliga uppfattningen om att den hela tiden blir allt värre och går ner i åldrarna. Utgångspunkten för projektet är det paradoxala att vi under en lång period efter 1990-talets början hade en minskande brottsutveckling, även om det dödliga våldet nu börjat öka något igen, berättar Felipe Estrada som är professor i kriminologi och en av forskarna i projektet Den ojämlika brottsligheten.
Ökad ojämlikhet – men minskad brottslighet
Internationella studier har främst fokuserat på vad som generellt sett ligger bakom de senaste decenniernas brottsminskning i västvärlden. I det femåriga forskningsprojektet fokuserar man snarare på om och i så fall hur utvecklingen skiljer sig åt för olika samhällsgrupper och olika brottstyper. Forskningen bidrar till en förståelse för kopplingen mellan brottslighet och ojämlikhet, menar Felipe Estrada.
– Vi har i många avseenden en förändrad brottslighet, men hur kan man förstå den? Ser utvecklingen olika ut för olika demografiska grupper? Ojämlikheten har tilltagit på andra områden vad gäller levnadsförhållanden, hur kan vi då ha den här utvecklingen generellt sett?
Härkomst inte avgörande
För att kunna belysa olika sociala gruppers brottslighet kopplat till övriga levnadsförhållanden så har forskarna använt sig av en stor mängd datamaterial baserat på hela Sveriges befolkning.
– När vi studerar utvecklingen från 1970-talet så kan vi i huvudsak se att det inte är så att sverigeföddas brottsbelastning minskar medan den skulle öka för utländskt födda personer. Överrepresentationen i lagförda brott som länge funnits bland utlandsfödda har snarare minskat än ökat under de senaste decennierna. Vi kan också se att bland män som grupp finns det minskade lagföringsnivåer, särskilt vad gäller våldsbrott, menar Felipe Estrada.
Olof Bäckman är professor i kriminologi vid Stockholms universitet och deltar i projektet tillsammans med Felipe Estrada och Anders Nilsson. Han menar att resultaten är intressanta för en jämförande studie mellan de nordiska länderna.
– Än så länge så har vi bara sett resultat från Danmark, men det man kan säga är att det är slående hur likartade mönstren över tid ser ut i Sverige och Danmark när det gäller härkomst och registrerad brottslighet.
Vilka bakgrundsfaktorer spelar roll då för personer som begår brott?
– När vi tittar på klassaspekten så kan vi se olika utvecklingstrender för olika grupper. De ungdomar som vuxit upp med föräldrar som är låginkomsttagare har en sämre lagföringsutveckling, i synnerhet om man jämför med de som har höginkomsttagarföräldrar, menar Felipe Estrada.
Återkommande debatt – med en lång forskningstradition
Felipe Estrada lyfter att integration och migration kopplat till brott och brottslighet är en debatt som kommer och går i vågor.
– Återkommande debatteras det om att ”vi måste prata mer om det här”, och forska på ämnet har ju kriminologer gjort länge. Det som nu kan presenteras för första gången är en längre tidsstudie uppdelad på härkomst och socioekonomisk bakgrund.
– Människors uppfattningar om brott är annorlunda mot vad resultaten från forskningen ofta visar. Vi blir påverkade av uppmärksamheten kring senaste årens ökade skjutningar och tror att precis allt går mot en systemkollaps.
Missuppfattning att allt fler kvinnor begår brott
– En intressant utveckling är det minskade könsgapet, alltså att skillnaden mellan kvinnor och män som registreras för brott minskar snarare än ökar. I debatten sägs det inte sällan att utvecklingen kan ses som ”jämställdhetens baksida”, det vill säga att kvinnor tar efter männens beteende och därmed begår fler brott. Men i själva verket är det tvärtom. Det är alltså snarare så att män närmar sig de mer normala brottsnivåer som kvinnor representerar, menar Felipe Estrada.
Texten är en del i en intervjuserie för Samverkansprogrammet i syfte att synliggöra forskning med anknytning till temat migration och integration. Läs mer om Samverkansprogrammet vid Humanvetenskapliga området och ta del av andra intervjuer i serien