Det var några av frågorna som ställdes när Mötesplats Open Access 2016 arrangerades i Aula Magna i april i år.
Konferensen anordnas varje år av Kungliga biblioteket, som i år fick hjälp av Stockholms universitetsbibliotek. Talarlistan, med bland annat representanter från Vetenskapsrådet, Kulturdepartementet och rektor Astrid Söderbergh Widding, lockade nästan 250 personer.
Forskning betalas av allmänna medel och därför ska alla i samhället få tillgång till den forskning som skapas och publiceras. Det formulerade Budapest Open Access Initiative redan 2002. Det var då som en allt starkare open access-rörelse startade.
– Vi behöver ett gemensamt mål som ser till helheten av vad open access-rörelsen ursprungligen formulerade där grundprincipen handlar om att inget händer i ett vakuum, sa huvudtalaren Heather Joseph, VD på SPARC, som är en internationell sammanslutning av 800 akademiska och vetenskapliga bibliotek.
– För det krävs det en kulturförändring på både makro och micro-nivå.
Astrid Söderbergh Widding invigde konferensen med att säga att det inte endast är forskningsbibliotekens roll att driva open access-frågorna, utan de måste även drivas av lärosätesledningarna.
Vansinniga licenskostnader
En kärnfråga i open access-sammanhang är bibliotekens licenskostnader till de stora kommersiella förlagen:
– Licenskostnaderna är rent ut sagt vansinniga. Det behövs en gemensam linje hos lärosätena både i licensförhandlingar och i arbetet med att tillgängliggöra forskningsdata, sa Astrid Söderbergh Widding.
Ett sätt att utmana de stora kommersiella förlagen är andra affärsmodeller för open access-publicering. Ett sådant exempel är det forskardrivna open access-förlaget Stockholm University Press som den andra huvudtalaren Tom Mowland från Ubiquity Press nämnde.
Ett återkommande tema under konferensen var hur en gemensam infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata ska byggas upp och finansieras
Eva Stensköld från Kulturdepartementet (tidigare Utbildningsdepartementen), uppmanade forskningsbibliotek och lärosätesledningar att redan nu starta med arbetet att främja open access-publicering och infrastrukturen kring forskningsdata:
– Vänta inte på luddiga direktiv från den kommande forskningspropositionen.
Vetenskapsrådets Lisbeth Söderqvist berättade att VR bland annat försöker att skapa en svensk, och på sikt samnordisk, modell för utvärdering av vetenskapliga publikationer, likt den Norska listan.
Forskning sprids och skapas i nya former, på nya sätt och till nya målgrupper.
– Open i alla dess dimensioner och möjligheter, summerade Beate Eellend, Kungliga bibliotekets handläggare för open access och publiceringsfrågor. Ett paradigmskifte är igång där open access inte längre ses som något hotande och utmanande.
Se konferensen i efterhand på Kungliga bibliotekets webbplats
Här kan du se filmer av samtliga anföranden, inklusive de från Astrid Söderbergh Widding, Tom Mowland, Heather Joseph och Eva Stensköld.
Denna artikel har tidigare publicerats i Universitetsnytt nr 3, 2016.