Foto: Jean-Baptiste Béranger
Mötesplats Open Access (MOA) är en nationell konferens som samlar deltagare med fokus på hur vi gemensamt ska arbeta framåt för att öka spridning och öppen tillgänglighet av forskningsresultat.
Ordförande i programkommittén för MOA, Beate Eellend (ansvarig handläggare för Kungl. bibliotekets program OpenAccess.se och publiceringsfrågor), arbetar med att främja utvecklingen av den öppna tillgången till vetenskapliga resultat. Hon tycker att det är angeläget att samhällets olika aktörer samverkar både på nationella och internationella arenor.
Vad är det mest spännande som sker inom området open access i Sverige och Europa idag?
I Sverige har utvecklingen kring open access och open science tagit ett kliv framåt i och med det förslag till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information som Vetenskapsrådet tagit fram i samråd med Kungl. biblioteket.
I december 2015 bjuder Utbildningsdepartementet in till en hearing, där målbilderna för öppen tillgång till vetenskaplig information ska diskuteras. Temat för hearingen är alltså inte om Sverige ska anta nationella riktlinjer utan hur dessa kan implementeras och vilka aktörer som bäst skulle kunna samverka för att omvandlingen från ett låst, prenumerationsbaserat publiceringssystem till ett öppet tillgängligt ska kunna gå så smidigt som möjligt.
Detta innebär inte minst att forskarsamhällets behov, villkor och förutsättningar måste stå i fokus.
Den utveckling som äger rum i Sverige ingår i en global samhällsomvandling där digitalisering och internet skapar nya möjligheter och utmaningar och som har stor påverkan även på det vetenskapliga systemet.
Open Science kan beskrivas som en global strukturomvandling som synliggör hur det digitala samhället utmanar och förändrar vetenskapens och forskningens vedertagna praktiker och metoder, genom en strävan efter att göra dessa öppet tillgängliga för alla grupper i samhället.
Här ingår bland annat open access och open data tillsammans med open education och open source.
EU:s forskningskommissionär Carlos Moedas understryker i sin forskningspolitiska agenda de grundläggande demokratiska aspekterna för delaktighet i och tillgänglighet till kunskap och forskning, samtidigt som open science används som argument för att främja människors innovationsförmåga och därmed stärka Europas konkurrenskraft.
Från och med januari 2016 och ett halvår framåt innehar Nederländerna ordförandeskapet i EU. De har förkunnat att open science då kommer ha högsta prioritet.
Bild: CC-BY Danny Kingsley & Sarah Brown. Swedish translation: Beate Eellend
Varför behövs det en mötesplats för open access i Sverige?
I vår tids digitala kunskapssamhälle skapas forskning i nya former och sprids på nya sätt och tillsammans med nya målgrupper. Här har forskningsbiblioteken en viktig betydelse och det är intressant och angeläget att fokusera på bibliotekens utvecklade roller och funktioner.
Kungl. bibliotekets program OpenAccess.se och publiceringsfrågor har under ett flertal år anordnat MOA tillsammans med olika aktörer från Sveriges lärosäten.
Konferensen är en mötesplats för erfarenhets- och kunskapsutbyte där i huvudsak bibliotekarier på lärosätenas bibliotek, men även andra aktörer som arbetar med utvecklingen av open access i Sverige, får möjlighet att samtala och nätverka med varandra.
Den 18 januari är sista dag för att skicka in Call for Papers till MOA – vad för ansökningar vill du se i år?
I år öppnar vi upp brett för olika frågor och teman kring open access. Utgångspunkten är öppen tillgång till vetenskapliga artiklar med möjlighet till fördjupning i den öppna tillgången till konstnärliga verk, forskningsdata, monografier och alternativa publiceringsformer.
Open access kan innebära olika saker för olika discipliner och det är betydelsefullt att såväl likheter som skillnader ges utrymme under konferensen.
Det är också viktigt att poängtera att open access inte enbart handlar om vetenskaplig kommunikation mellan inom-akademiska forskare utan minst lika mycket om kommunikation och delaktighet med det omgivande samhället, och därmed alla de medborgargrupper som på olika sätt intresserar sig för och vill ta del av forskningsresultat.
Foto: CC-BY Per Egevad (på bilden Beate Eellend)
Frågor skrivna av Stockholms universitetsbibliotek. Svar skrivna av Beate Eellend, Kungliga biblioteket.