De svenska universiteten öppnades för kvinnor 1873, men att studera mer teoretiskt och matematiskt inriktade ämnen förblev ovanligt. Bland dem som valde en för sin samtid annorlunda bana fanns Karin Kock, som 1929 lade fram sin doktorsavhandling i nationalekonomi. Hon hade då även läst statistik vid Stockholms högskola (som 1960 blev Stockholms universitet). Sveriges första kvinnliga professor i nationalekonomi blev hon 1945. Parallellt med sin akademiska karriär engagerade sig Karin Kock för kvinnors rättigheter, framför allt rätten till förvärvsarbete. Som ordförande i Akademiskt bildade kvinnors förening och i Yrkeskvinnors samarbetsförbund samt vicepresident i International Federation of University Women var hon väl insatt i frågan.

Hennes politiska engagemang i kombination med hennes höga utbildning gjorde att hon anlitades som expert. En viktig insats gjorde hon i Kvinnoarbetskommittén, som presenterade Betänkande angående gift kvinnas förvärvsarbete m. m., Statens offentliga utredningar 1938:47, där hon som ekonomisk expert bidrog med statistik kring kvinnor på arbetsmarknaden. Trettiotalets arbetslöshet hade genererat debatt om ett förbud mot gifta kvinnors förvärvsarbete, men Karin Kocks statistik kunde påvisa det absurda i tanken att ett sådant förbud skulle skapa fler arbetstillfällen för män. Sverige fick istället 1939, tack vare Betänkande angående gift kvinnas förvärvsarbete m. m., ett förbud mot att avskeda kvinnor på grund av giftermål, graviditet eller barnsbörd. En för tiden unik lagstiftning i världen, i en tid då Danmark, Norge, Tyskland och England istället hade valt att hålla de gifta kvinnorna borta från arbetsmarknaden.

Ett decennium senare, 1947, valdes Karin Kock som första kvinna i Sverige till konsultativt statsråd och 1948 blev hon folkhushållningsminister. Som chef för SCB från 1950 – 1957 utvecklade hon bland annat formerna för insamling av officiell statistik och Statistisk årsbok till en mer tillgänglig skrift för allmänheten.

Läs mer om Karin Kock:

Frangeur,  Renée och Kirsti Niskanen, ”Striden om yrkesförbudet: Kommentar till SOU 1938:47, Betänkande angående gift kvinnas förbärvsarbete m.m.”, i Klara Arnberg, Fia Sundevall och David Tjeder (red.), Könspolitiska nyckeltexter: Från äktenskapskritik till sexualupplysning 1839-1930, Göteborg och Stockholm 2012

Christina Jonung och Lars Jonung, "Karin Kock 1891-1976", i Ekonomisk debatt, nr 7 2013

Ulf Jorner, Summa summarum - SCB:s första 150 år, Stockholm 2008

Kirsti Niskanen, Karriär i männens värld: Nationalekonomen och feministen Karin Kock, Stockholm 2007

Kirsti Niskanen, ”Den intellektuella parrelationens politik och praktik: Karin Kock och Hugo Lindberg”, i Annika Berg, Christina Florin och Per Wisselgren (red.), Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten, Umeå 2011