Se webbsändningen av seminariet Akademiskt lärarskap - hur maximerar vi lärandet?

Maxad högskola – hur maximerar vi lärandet?

Om seminariet

Max Scheja inledde sin presentation med en reflektion kring hur vi traditionellt har betraktat akademisk verksamhet vid universitet och högskolor. Den akademiska verksamheten kan delas in i fyra områden enligt Ernest Boyer (Scholarship Reconsidered: Priorities of the Professoriate, 1990):

• "The scholarship of discovery": det som hör till forskningen och att upptäcka nya saker vi tidigare inte känt till.
• "The scholarship of integration": som handlar om att kombinera kunskaper från olika områden.
• "The scholarship of application": hur vi använder de kunskaper vi får fram.
• "The scholarship of teaching and learning": själva undervisandet, eller lärarskapet, vilket är det som behöver utvecklas.

I sitt arbete med undervisningen vid Centrum för universitetslärarutbildning, där Max Scheja verkar, har han träffat många universitetslärare och alla har varit mycket intresserade av att diskutera undervisningen och uppskattat möjligheter att få göra det, eftersom det sällan finns varken tid eller några former för att jobba med de frågorna vid institutionerna och i deras tjänster, berättar han i webbsändningen.

Max använder en modell för att illustrera hur man kan utveckla det akademiska lärarskapet. Där delas akademiskt lärarskap in i tre nivåer, individen, kollegiet, och institutionen. Alla tre nivåer måste samverka, för att kunna utveckla den pedagogiska verksamheten vid universitet och högskolor.

Max Schejas modell för att illustrera akademiskt lärarskap

Hur arbeta praktiskt för att maximera lärandet?

I den paneldebatt som följde Max Schejas presentation lyftes en önskan om att det behöver skapas utrymme och mötesplatser för reflektion och dialog kring undervisningen, verktyg för att mäta och värdera pedagogisk skicklighet, och incitament för universitet och högskolor att premiera detta vid exempelvis akademiska tillsättningar.

Max besvarade en fråga om hur universitetslärare kan börja samarbete mer kring pedagogiska frågor på samma sätt som görs allt mer idag kring forskningen, så här:

- Jag tror att det här görs på väldigt många ställen. Det som ofta brister är erfarenhetsutbytet och den kollegiala samverkan i den meningen att vi faktiskt träffas och kritiskt reflekterar kring frågor som ”hur gick det den här gången när jag undervisade studenterna i den här gruppen”. 
- Vi träffas och diskuterar forskningen i olika sammanhang, ”jag har några nya forskningsresultat jag har fått publicerade”, men det är väldigt sällan att vi kanske diskuterar undervisningen på samma sätt. 
- Och skulle vi kunna komma dithän så att vi också diskuterar de frågorna naturligt i vardagen, i lärarpraktiken, så har vi kommit väldigt långt. Det blir en del i den kritiska reflektionen som hör till det akademiska lärarkapet där både forskning och utbildning finns med. 

Deltagare i paneldebatten

• Max Scheja, professor högskolepedagogik, Stockholms universitet
• Charlotta Tjärdahl, vice ordförande, SFS
• Sigbritt Karlsson, rektor, Högskolan i Skövde
• Karin Röding, statssekreterare, Utbildningsdepartementet
• Mats Ericson, förbundsordförande, SULF

Centrum för universitetslärarutbildning

Pedogeeks: Akademiskt lärarskap

SULF och SFS ställer krav för bättre högskolepedagogik

Högre utbildning och pedagogisk filosofi, forskningsområde vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Text: Solveig Hauser, Institutionen för pedagogik och didaktik