Enligt upphovsrättslagen har skapare av material ett starkt skydd, framförallt när det gäller att dela digitalt material. De nationella avtalen för vad som räknas som rimligt användande av andras material har tidigare mestadels reglerat hur du kan dela material med studenterna i tryckt format. Men, teknikens utveckling och mer digitala praktiker har bidragit till att det numera även finns riktlinjer som tillåter att du delar med dig av digitala filer till studenter och kollegor. “Material” innefattar här allt från artiklar och böcker till bilder, filmer, ljudfiler eller annat digitalt material som du kan hitta på internet, i universitetsbibliotekets databaser eller som du tillverkat själv.
Det pågår utveckling om upphovsrätt. EU driver just nu frågan om en “Digital Single Market” för att underlätta ett mer digitaliserat samhälle. Direktivet kommer påverka även svensk lagstiftning, och lagförslaget förväntas vara klart under hösten 2018. Detta betyder att en hel del regler som tidigare gällt, som att det bara är tillåtet att som lärare dela material med sina studenter i tryckt material kommer förändras (se rapporten “Universitetslärares upphovsrätt” (2011) nedan).
Att använda andras material
När du använder dig av någon annans material är det viktigt att först och främst erkänna originalkällan med en tydlig referens, men det är inte helt tillräckligt för att följa lagstiftningen och dess praxis. Hur mycket material du får återanvända inom ramen för din verksamhet vid ett lärosäte styrs i Sverige av en avtalslicens med Bonus Copyright Access som då tillåter vissa undantag från upphovsrätten när du t.ex. laddar upp filer i en digital lärplattform.
När du återanvänder material från en tryckt förlaga får du t.ex. scanna in och dela med dig av 15% av ett verk, men inte mer än 15 sidor per student och kalenderhalvår (den sk. 15/15-regeln).
Om du återanvänder digitalt material
Det är skillnad på digitalt och tryckt material, förstås. Avtalet med Bonus Copyright Access säger att “När förlagan är digital får de skriva ut, ladda ned från internet och föra över verket från ett digitalt lagringsmedium till ett annat digitalt lagringsmedium, exempelvis till ett USB-minne.” (Legala Handboken, 2015). Men, det betyder inte att du får använda hur mycket digitalt material som helst, utan som mest motsvarande 15 A4-sidor per student och halvår. Rekommendationen är att läsa på vad som gäller innan du delar med dig av material till studenter.
Det finns också en praxis som gäller bland vetenskapliga förlag att det går att använda ungefär en till tre grafer, illustrationer eller tabeller eller kortare citat från andra källor i ett nytt verk. Men, om du återanvänder stora delar av ett verk, kan det kräva att du ansöker om tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Framförallt gäller det att söka tillstånd för material som ska delas öppet på olika sätt, och där du själv markerar att du är upphovsrättsinnehavare.
Att dela med sig av sitt eget material
Du som lärare har rätt att erkännas som skapare av det material du laddar upp, så länge du tydligt anger att det är du som är upphovsrättsinnehavare. Du äger också rätten att välja hur du vill distribuera ditt material inom ramen för gällande licensavtal. För att indikera att det är du som är skapare av materialet bör du att indikera i en fil som laddas upp (och/eller metadata som medföljer) med texten “Copyright [lägg ditt och eventuella medförfattares namn]”.
Om du väljer att dela ditt arbete med en öppen licens från Creative Commons, behöver du också ange vilken licens du har valt i filen och informationen om filen (dvs. metadata), se: https://creativecommons.org/share-your-work/
Viktiga länkar
Det finns en hel del resurser med ytterligare praktiska och mer detaljerade råd. Konsultera gärna dessa.
- Legala handboken
- Översikt om upphovsrätt för universitetslärare
- FAQ om Creative Commons
- Open Access Explained (video, ca 8 min)
Läs mer
Universitetslärarens upphovsrätt (Sanna Volk/SULF, 2011) https://www.sulf.se/app/uploads/2016/02/sulf-universitetslararnas-upphovsratt2011.pdf