Vinnande goda pedagogiska idéer
Masterstudenter som mentorer för nybörjare
Förslag från studenterna Nils Rosander, Johannes Fahlström och Rebecka O'Nils vid Institutionen för kultur och estetik och avser kursen Litteraturvetenskap 1.
I projektet kommer vi att driva mentorverksamhet där nya studenter i litteraturvetenskap under sin första termin får möjlighet att träffa masterstudenter i samma ämne för att prata om innehållet i kursen de läser, studieteknik och vad det innebär att läsa litteraturvetenskap. Utöver detta kommer vi att genom samtal och enkäter samla information om nya studenters upplevelse av att läsa litteraturvetenskap och deras förmåga. Detta hoppas vi ska bli en värdefull resurs för att utveckla mentorverksamheten.
Informationen vi samlar kring studenternas upplevelser och förmåga kommer att presenteras i en rapport. Mentorverksamheten i sig hoppas vi kommer vara ett stöd för studenterna, en kunskapsresurs och en social gemenskap på institutionen.
Vi hoppas att nya studenter i litteraturvetenskap snabbare och lättare acklimatiserar sig till universitetsmiljön och dess krav, att de blir bättre i sitt ämne och ytterligare utvecklar sin studieteknik samt att de kommer att trivas bättre på institutionen och med sitt ämne. Rapporten hoppas vi kommer bli en viktig källa för att förstå nya studenters situation och för att utveckla pedagogiska projekt som mentorverksamhet.
Studentmedverkan inom utveckling av interaktiva föreläsningar
Förslag från student Christina Lindh vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och avser Introduktionskursen HT 2017, Kandidatprogrammet för museer och kulturarv
Projektet innebär att det under HT 2017, kommer att läggas in schemalagda ”Studentseminarier” i samband med ett antal utvalda föreläsningstillfällen. Studenterna diskuterar där på egen hand kurslitteraturen innan föreläsningen. Läraren ger stödjande instuderingsfrågor och projektledaren svarar för att samla in studenternas sammanfattningar efter seminariet. Vidare ska det läggas in ett antal föreläsningstillfällen med ”Läranderapporter”, där studenterna skriftligt, under några minuter ska precisera vad de har lärt sig under föreläsningen. Dessa ska samlas in av projektledaren och läggas ut anonymt på Mondo, där studenterna sedan kan ta del av alla svaren. Projektet innebär också att studenterna ska få tillgång till en ”Studenthandledning”, där de två metoderna presenteras.
Syftet är att studenterna, genom att diskutera kurslitteraturen tillsammans, ska komma mer förberedda till föreläsningarna och på så sätt får en ökad roll som aktiva deltagare. Läraren kan i sin tur känna sig mer säker på studenternas förkunskaper och det skapas bättre förutsättningar för interaktivitet. Läranderapporterna ska stimulera studenterna till att agera aktivt, genom att de producerar ett eget skriftligt resultat i slutet av föreläsningen, samtidigt som det blir en pedagogisk morot för att vara uppmärksamma under själva föreläsningen.
Jag hoppas att man genom projektet uppmärksammar behovet av praktiskt tillämpbara metoder för att utveckla interaktiviteten på föreläsningar. Med ganska små pedagogiska grepp kan studenterna få stöd i att hitta en aktiv deltagarform under föreläsningarna som ger en positiv inverkan på deras lärandeprocess. Projektet ämnar dels uppmuntra att nya pedagogiska metoder växer fram men också att de metoder som redan finns verkligen tillämpas i praktiken.
Studenters upplevelser av studier i Arabiska
Förslag från studenterna Julia Krueger och Ali Al-Basri vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier och avser ämnet Arabiska med inriktning Mellanöstern- och Nordafrikastudier.
Vi kommer att genomföra en enkätundersökning kring förutsättningar, förväntningar och upplevelser bland studenter som studerar det arabiska språket vid Lunds, Göteborgs, Uppsalas och Stockholms universitet. Vi är särskilt intresserade av eventuella skillnader i studenters upplevelser av en konventionell och ”splittrad” språkpedagogik respektive en kommunikativt inriktad och ”sammanhållen” språkpedagogik. Vi är även intresserade av om det finns strukturer eller normer som påverkar studenternas motivation. Vi kommer att besöka respektive institution för att dela ut enkäten, i avsikt att säkerställa en högre svarsfrekvens – men också för att träffa studenter.
Studien kommer att resultera i en sammanställning av enkätsvar: olika faktorer och indikatorer som förhoppningsvis ger en bild av vilka eventuella pedagogiska och strukturella hinder som föreligger.
Vi hoppas att studien ska ge en fingervisning kring hur utbildningarna i arabiska kan utvecklas. Vi tror att det är viktigt att studenters upplevelser av en språkutbildning i hög grad motsvarar deras förväntningar, dels för att de ska slutföra sina studier och dels för att de ska känna sig rustade för arbetsmarknaden – i det här fallet både en nationell och internationell arbetsmarknad.
Stöd för reflexivt lärande i samband med handledning av uppsatser
Förslag från student Michael Skragge vid Psykologiska institutionen och avser kursen Problemformulering.
Vid starten av uppsatsförberedande kurs kommer studenter att uppmuntras i sitt skrivande att aktivt reflektera kring sitt arbete genom att kommentera löpande i texten, (med fördel kan kommentarsfunktionen i Word användas). Studenterna lämnar in sitt arbete med kommentarer synliga så att lärarna får en inblick i hur eleven tänker och reflekterar kring sitt arbete. Genom att använda underrubriker efter sektioner kan elever också kommentera kring vad mer som behövs göras samt vad de skulle önska få hjälp med. Denna metod gör skrivprocessen reflexiv och lärarna får bättre insikt i elevens tankeprocess och hur hen ligger till. Genom att eleven själv får möjlighet att peka ut vad som saknas eller behöver ses över, är det även möjligt att metoden kan leda till något minskad administrativ börda för läraren, som istället får mer tid att formulera kommentarer.
Förhoppningsvis kan denna metod vara till hjälp för studenter att bli bättre på att skriva genom ökad reflektion och metakognition samt bli en resurs för lärare som vill förstärka dessa förmågor hos sina studenter i samband med handledning av uppsatser på psykologprogrammet.
Om projektet visar sig fungera som tänkt, hoppas vi att metoden kan användas inom andra akademiska utbildningar och kurser där akademiskt skrivande ingår. Vi hoppas också att detta projekt kommer inspirera fler studenter att hitta nya innovativa lösningar för att förbättra sin utbildning.