Projektets utgångpunkter och relevans
Utifrån en samhällsvetenskaplig teoribildning om ledarskap och ledare, syftar projektet till att studera Kungen i hans arbete som statschef i dagens Sverige. Ambitionen är att vidareutveckla befintliga teorier om ledare och ledarskap inom företagsekonomi och relaterade samhällsvetenskapliga ämnen såsom sociologi och socialantropologi. Dessa bygger hittills på analyser av chefer och ledare i företag, myndigheter och liknande formella organisationer, men få, om ens några studier har skett av statschefer; än mindre av kungliga sådana. Det finns viss forskning av jurister och statsvetare rörande konstitutionella frågor i monarkier och det finns även en litteratur skriven av journalister eller enskilda författare om presidenter och monarker; men det saknas övergal djupgående och systematiska studier av hur en kunglig statschef i praktiken agerar som ledare.
Med ledare avses vanligen möjligheten att påverka omgivningen i enlighet med vissa intressen och perspektiv, vilket förutsätter legitimitet; enligt Max Webers berömda idealtyper kan dessa vara grundade i en rationell-legal logik, i traditioner eller i personens karaktär och karisma – eller i en kombination av dessa kategorier. Den Weberianska teoribildningen är central för projektet, liksom de föreställningar och idéer om så kallat kulturellt och socialt kapital som är förknippat med Pierre Bourdieus skolbildning, det vill säga att institutioner och formella positioner kan ha ett visst symboliskt värde, vilket ger dem makt och möjlighet till inflytande. Därtill tjänar sådana klassiska studier av ledare av Sune Carlson, Henry Mintzberg, Robert Jackall och Rosabeth Moss Kanter som en idémässig grundplåt för projektet, vilka bygger på detaljerade beskrivningar av ledares vardagliga aktiviteter; men som också kan komma att tjäna som fond för en kritik av den befintliga forskningens föreställningar och därmed en vidareutveckling av den dominerande teoribildningen – vilket är det övergripande målet med hela projektet.
Ett centralt antagande är att rollen som statschef är mycket betydelsefull och att statschefen är en väsentlig maktinstitution väl värd att närmare beskriva och förstå. Den preliminära arbetshypotesen för projektet är specifikt att Kungens betydelse för ledningen av Sverige är underskattad. I och med sitt arbete som statschef, har Kungen möjlighet att utöva betydande inflytande och därmed vara en väsentlig aktör för landets utveckling. Denna möjlighet innebär självklart ett stort ansvar, varför det är rimligt att inom ramen för forskning studera Kungens arbete. Projektet är ”analytiskt-deskriptivt”, det vill säga det handlar om att på ett fördjupat sätt beskriva statschefens arbete och analysera detta utifrån etablerade teorier; men frågan om huruvida det aktuella statsskicket (monarki) är någonting positivt eller negativt är inte centralt i projektet; ej heller sådant som rör Kungen som privatperson utöver vad som kan vara relevant för hans utförande av sitt arbete som statschef.
Metod och genomförande
Studien sker genom kvalitativ metod med betoning på intervjuer och insamlande av skriftligt material (historiskt såväl som nutida), kompletterat med deltagande observation, det vill säga fältstudier. Därtill kan också statistiskt material komma att samlas in via relevanta organ (till exempel SCB), samt enkäter genomförs. Intervjuer planeras med personer i svenskt samhällsliv som kan ge olika perspektiv på Kungen i hans roll som statschef. Hur Kungen interagerar med olika centrala sfärer i samhället, till exempel näringslivet och statsförvaltningen, utgör grunden för studien: Ambitionen är att kontakta ett adekvat urval personer som kan anses representera relevanta aktörer i sammanhanget med förfrågan om intervju, vilket självklart även innefattar Kungen, Kungafamiljen och personer inom hovet. Genom så kallad triangulering, där olika källor varvas med varandra, är syftet att skapa en så pass mångsidig och nyanserad bild som möjligt.
Då denna studie har potential att bryta ny mark såväl empiriskt som teoretiskt måste den med nödvändighet vara av ett explorativt slag och inledningsvis en bred ansats anammas, för att i en senare fas fokuseras och fördjupas. Studien läggs därför upp i flera steg, där inledningsfasen handlar om en bred orientering i den teoretiskt grundade frågan som avser att studeras, nämligen hur Kungen agerar som ledare. I denna fas planeras även insamlingen av relevanta dokument med mera från såväl historiska som nutida källor (till exempel sociala medier, tidningar, radio och tv). Detta kan kräva tillgång till enskilda arkiv, i den mån materialet inte kan inhämtas via forskningsbibliotek och liknande öppna samlingar.
Som ovan beskrivits planeras även deltagande observationer, där syftet är att studera hur Kungen i praktiken agerar som statschef. Insatsen förutsätter tillgång till relevanta studiemiljöer; idealt studeras en varierad mängd situationer för att ge en så pass allsidig bild av Kungens praktiska arbete som möjligt. Fältstudierna planeras till en senare fas av projektet, efter att intervjuer och arkivstudier med mera är genomförda och en tydligare fokusering av projektet är möjlig.
Allmängiltig relevans
Utöver nämnda samhällsvetenskapliga relevans, ter sig en studie av Kungen som statschef ha ett betydande allmänintresse. Mycket av vad allmänheten känner till om Kungen bygger på journalisters arbeten. En samhällsvetenskaplig studie av det slag som här presenteras, har potentialen att belysa statschefsämbetet och Kungens arbete som statschef på ett så pass objektivt sätt som är möjligt i dessa.
Kunskapsförmedling
Resultaten av projektet kommer publiceras i en bok såväl på engelska som svenska, samt i artiklar i både internationella forskningstidskrifter och i icke-akademiska tidskrifter och tidningar med syfte att sprida forskningsresultaten och därmed bidra till ökade kunskaper om Kungens roll som statschef. Därtill planeras sedvanligt seminarier och föreläsningar för forskare, studenter och allmänheten, samt presentationer av studien vid svenska och internationella samhällsvetenskapliga konferenser; projektet torde inte bara vara av intresse för svenska samhällsforskare utan också för det internationella forskarsamfundet.
Om Mikael Holmqvist
Mikael Holmqvist är sedan 2010 professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och docent i både företagsekonomi och sociologi. Han har arbetat på såväl Lunds som Uppsala universitet samt varit återkommande gästforskare på Stanford respektive Cornell University i USA. Hans forskning finns publicerad i ledande internationella samhällsvetenskapliga tidskrifter och på ledande internationella akademisk förlag. För mer information.