Kan du berätta lite kort om din bakgrund och din forskning?
Jag utbildade mig till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm och på New York University under 80-talet och arbetade sedan som managementkonsult, medierådgivare, skrev en handbok för annonsörer av radioreklam (Reklamradioboken), deltog i uppstarten av ett lyssnarundersökningsföretag, arbetade med Expressens marknadsföring samt arbetade som planner på olika reklambyråer. På det hela taget samlade jag under ett 15-tal år på mig en relativt bred palett av olika marknadsföringsrelaterade arbetsuppgifter men hungrade efter redskap som kunde ge mig en mer kontextuell förståelse för varför människor konsumerar som de gör. De redskapen hittade jag i etnologin som visar hur människan i sin strävan efter identitet, normalitet och samhörighet konsumerar olika symboliska resurser för att gestalta detta. På det hela taget tror jag i likhet med andra forskare att konsumtionen bättre kan förstås utifrån sina kommunikativa egenskaper än utifrån sin praktiska användning. Med hjälp av den ”etnologiska blicken” skrev jag min avhandling om vardagsmiddagen bland ensamstående mammor och just vardagskonsumtionen och dess meningsskapande är något jag fortsätter att forska kring.
Du forskar inom konsumtion, vad gör det till ett så intressant och spännande ämne?
Vi lever i ett samhälle där konsumtionen spelar en grundläggande roll, såväl socialt som ekonomiskt och politiskt. Om vi vill förstå vårt samhälle måste vi därför förstå vår konsumtion. Inte minst dess symboliska egenskaper. Mitt fokus ligger på vardagskonsumtionen och vad vi, många gånger utan att ens tänka på det, kommunicerar och skapar genom den.
Vilka projekt arbetar du med nu?
Jag har förnärvarande ett postdoktoralt stipendium från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse. Mitt huvudprojekt handlar om manligt föräldraskap. Trots statens jämställdhetssatsningar tar kvinnorna fortfarande tar huvudansvaret för barnomsorgen, hushållet och för konsumtionen i samband med detta. Samtidigt har männen på senare tid börjat ta ett allt större ansvar för barnomsorgen. Forskningen talar idag om den involverade pappan, ett nytt faderskapsideal som vunnit stort gehör och som blivit en given del av det som förväntas av en ”lyckad” man, åtminstone i retoriken. Jag är intresserad av hur pappornas ökade engagemang i barnomsorgen tar sig i uttryck i praktiken, vilka ideal som eftersträvas och hur det avspeglas i deras konsumtion. Jag har valt att studera ensamstående pappor med helt eller delat ansvar för barnen eftersom deras omsorgstagande ökat kraftigt under de senaste åren. Vidare arbetar jag med två artiklar baserade på min avhandling om vardagsmåltiden. En tar upp hur känslor skapas och tar sig i uttryck via konsumtionen, en annan handlar om hur vi lär oss att bli konsumenter och hur vår konsumtion avspeglas i våra tidigare erfarenheter. Jag arbetar också med en artikel om hur varumärken fylls med mening med inriktning på modebranschen.
Du arbetade under flera års tid inom marknadsföring/reklambranschen. Hur påverkar det ditt perspektiv som forskare?
Kanske har jag med mina år som ”praktiker” fått en större förståelse för pragmatismens och vanans makt och för forskningens roll som kraftfull perspektivförskjutare för att bryta ”dåliga” vanor.
Vad är roligast med att forska?
Allt! Förmånen att få bidra till vår samhällsutveckling som problemformulerare och perspektivförskjutare, att omge mig med och arbeta tillsammans med spännande kollegor med samma ambitioner och inte minst skrivandet och analyserandet i sig. Hela processen egentligen.
