Berätta lite om din bakgrund och forskning?
− Jag började som doktorand 1997 och blev tidigt intresserad av marknader: Vad är en marknad? Hur fungerar en marknad? Vilka förhoppningar ställs på marknader? I min doktorsavhandling studerade jag hur Stockholms läns landsting (SLL) försökte konstruera en marknad inom en offentlig ram, dvs. akutsjukhusen inom SLL skulle konkurrera med varandra fastän finansieringen fortfarande var skattebaserad och ägarskapet politiskt. Något som jag inte drog några stora växlar av i avhandlingen, men som sedan dess har utgjort en hörnsten i min forskning, gäller etik och moral – ansvarstagande. Jag intresserar mig för olika typer av ansvarsfrågor i olika kontexter, t ex ansvarstagande i den kapitalistiska ekonomin, på marknader och i organisationer.
Vad innebär ditt forskningsprojekt om gruvnäringen, Organizing Rocks?
− Det råder en boom i gruvnäringen, nationellt och internationellt. Växande materiella behov runt om i världen skapar ett hårt tryck på metaller och mineraler. Den svenska regeringen räknar därför med att Sverige har mer än 50 gruvor år 2030, jämfört med dagens 16. Samtidigt genomgår gruvsektorn en rad förändringar, däribland allt tuffare avkastningskrav och en tilltagande automatisering, vilket betyder att tjänstemän utgör en allt större del av en (relativt hur mycket malm som bryts) krympande arbetsstyrka och där alltfler arbetare utgörs av fly-in/fly-out eller självständiga underleverantörer. Forskare spår därför att de "händer" som behövs kring gruvan är de som sköter underhåll av de maskiner som sedan arbetar underjord. Styrningen, av företaget och maskinerna, kan därmed sitta var som helst i världen. Det finns med andra ord tydliga tecken på att organiseringen av berg allt mer präglas av en intressentmodell som är mer komplex och globalt uppkopplad än vad som hitintills kartlagts och analyserats i forskningen.
Projektet Organizing Rocks avser att bidra med väl grundad, både empirisk och konceptuell, kunskap om:
hur en modern gruva organiseras och hur det påverkar arbetsprocessen,
hur detta kan förstås i termer av makt,
hur involverade aktörer kan utveckla sin förmåga att förstå och agera i riktning mot mer demokratiska arbetsprocesser.
För att söka svar på dessa frågor genomförs två fallstudier i form av så kallade mobila etnologier; en av LKAB:s järnmalmsgruva i Kirunavaara, som är en av världens modernaste underjordsgruvor, och en av Key Lake gruvan i Saskatchewan, Kanada, där företaget Cameco bedriver uranbrytning. Fältstudierna med fokus på Key Lake bedrivs tillsammans med forskare vid University of Saskatchewan. Med mobil etnologi menas framförallt att projektet empiriskt inte kommer att binda sig i tid och rum till att ensidigt studera lokala aktörer och processer kring själva gruvan.
Du gör musik om din forskning, berätta lite om det.
Ja, i projektet Organizing rocks använder jag musik som ett sätt att reflektera kring min roll som forskare och forskningens resultat. Lyssna på skivorna "Spaceland", ”Production” eller ”Gruvan, makten, samhället” (de finns på de vanliga streamingsiterna). Jag har också gjort en låt som heter "The ever chanting tale of the university" som finns att lyssna på här.
Du disputerade 2004, är professor och dessutom institutionens prefekt. Vilken är din drivkraft?
− Drivkraften för mig är att verka för ett bättre samhälle. I och med globaliseringen får våra dagliga aktiviteter allt större konsekvenser för människor och miljö på platser långt borta. Det medför ett behov av ett nytt ansvarstagande. Den västerländska etiska traditionen är obsolet i och med att den främst betonar ansvar mellan människor med nära relationer (i tid och rum). Viktigt för mig är att förhålla mig kritisk till såväl skildringen av historien och samtiden (inte enbart mitt ämnes historia och samtid). Jag ser mig främst som samhällsvetare, därefter som företagsekonom. Annorlunda uttryckt: min bas är företagsekonomin men hela samhället är mitt intresse- och ansvarsområde.
Hur ser du på kopplingen mellan forskning och utbildning?
− Den är oerhört viktig med bildning kring hur samhälleliga företeelser i allmänhet hänger ihop med det ämnesspecifika området, där det kritiska förhållningssättet är i förrummet. Matchning mellan vad enskilda forskare/lärare håller på med och vad studenterna ”bör” lära sig är för mig inte lika viktigt.
Har du något tips att ge till dagens studenter?
− Utan att vilja framstå som raljerande eller respektlös är mitt råd att bekämpa impulsen att ”följa flödet” – att göra som de andra studenterna. Jag vill möta studenter som ser utbildning som bildning, som en chans att utveckla kritiskt tänkande och sin självständighet – och som vågar ställa sig själva inför ett val: vilken typ av människa och företagsekonom vill jag bli?