Att ha fler syskon leder inte automatiskt till lägre intelligens i syskonskaran. Foto: Wavebreakmedia
Att ha fler syskon leder inte automatiskt till lägre intelligens i syskonskaran. Foto: Wavebreakmedia

Frågan om det existerar ett samband mellan hur många syskon som finns i en familj och barnens intelligens, har intresserat forskare under många år. Två som har forskat om det på senare tid är Linda Wänström, lektor i statistik och Gebrenegus Ghilagaber, professor och prefekt vid Statistiska institutionen.

Linda Wänström, som tidigare skrev en del av sin avhandling i ämnet, berättar att för att kunna undersöka det här sambandet måste man göra observationsstudier. Detta eftersom man ju inte kan göra experiment där man säger till en grupp familjer att de inte ska skaffa några fler barn, och några andra att de ska skaffa syskon för att se om det blir förändringar i barnens intelligens.

Istället får man göra mätningar på syskonskaror av olika storlek, och jämföra mellan dem.

- Och då vet man inte vad de skillnaderna beror på, om de hade varit där ändå om de inte hade fått fler syskon. Så det finns en massa metodiska problem där, säger Linda Wänström som nu arbetar vid Linköpings universitet.

Fler syskon – men inte sämre kognitiv förmåga

För att kunna dra kausala slutsatser med orsak-verkan, som man normalt annars bara kan göra i experiment, behöver man ha rätt statistiska metoder. Gebrenegus Ghilagaber hade tidigare arbetat med sådana metoder, och de jobbade tillsammans för att använda dem på sambandet mellan syskonskarans storlek och intelligens. Resultatet presenteras i artikeln ”Adjusting for selection bias in assessing the relationship between sibship size and cognitive performance”,  publicerad i tidskriften Journal of the Royal Statistical Society.

Den data som har använts är från en studie med mätningar på tusentals familjer i USA över tid, från 1979 ända fram till 2010-talet. Just här har man använt data från perioden 1986 fram till 2006.

Begreppet selektionsfel, "selection bias" på engelska, uppstår enligt artikeln när föräldrar som väljer att ha stora eller små familjer skiljer sig systematiskt från resten av populationen föräldrar. De blir då inte ett representativt urval av föräldrar som grupp.

Gebrenegus Ghilagaber. Foto Statistiska institutionen
Gebrenegus Ghilagaber. Foto Statistiska institutionen

- Efter att vi hade tillämpat en modell som tar hänsyn till selektionsfel så visade det sig att det inte egentligen är sant att den kognitiva förmågan minskar med ökad familjestorlek, säger Gebrenegus Ghilagaber.


Att reda ut orsak och verkan

Fler syskon leder alltså inte automatiskt till sämre intelligens hos barnen. Istället för ett enkelt orsakssamband, handlar det om mer komplexa samband som går in i varandra.

Gebrenegus Ghilagaber förklarar det som att beslutet om att skaffa flera barn i sig kan vara korrelerat till familjens egenskaper, till exempel utbildningsnivå, inkomst och föräldrarnas ålder. Mödrar som var lite äldre när de fick sitt första barn, var till exempel mindre benägna att skaffa flera barn.

Studien visar också att familjer med barn som presterar under genomsnittet är överrepresenterade bland familjer med fler barn. Det omvända gäller också – familjer med barn som presterar över genomsnittet, är överrepresenterade bland familjer med färre barn. Och det är här det så kallade selektionsfelet kommer in:

- Man kan inte bara säga att det ena påverkar det andra, man måste se att båda påverkar varandra, förklarar Gebrenegus Ghilagaber.
 

Så funkar metoden

Metoden man använder för att kontrollera för urvalsfel kallas för ”flerprocess flernivå modellering”. Metoden innebär att man skattar parametrar från två statistiska modeller samtidigt. Den ena modellen (processen) handlar om den kognitiva prestationen hos barnen, den andra handlar om familjens benägenhet att skaffa fler barn. På så sätt tas hänsyn till selektionsfelet.

Linda Wänström menar att den viktigaste slutsaten i den här studien är att visa på att när man har observationsdata, är det svårt att lita på effekterna man får - det kan finnas både metodiska fel och selektionsfel.

- På det här sättet kan man komma undan med en del av det. Även om man inte kan kontrollera för allting så tycker vi i alla fall att det blir bättre än att inte göra det.