Michael Carlson
 
Intressant ämne för studenter

På SCB fortsatte Michael Carlson arbetet kring röjandekontroller och har varit med och tagit fram en handbok för hur statistikprogrammen kan bli säkrare för uppgiftslämnarna. Väl tillbaka på Statistiska institutionen har Michael Carlson dragit i gång ett samarbete med tidigare kollegor på SCB kring frågan och tror även att röjandekontroller borde vara ett intressant ämne för studenter och doktorander att skriva om.

- Röjandekontroller diskuteras inte alls mycket under grundutbildning men man stöter definitivt på problemet när man börjar jobba som statistiker, framför allt hos offentliga myndigheter, säger Michal Carlson. Det är även en möjlighet för studenterna att knyta an till andra ämnesområden så som exempelvis IT, matematik och optimering. Även andra studenter som har att göra med själva sakfrågorna som studeras i olika undersökningar så som sociologi, ekonomi och medicin borde ha ett intresse att fördjupa sig i frågan.

Opublicerad statistik helt ointressant

Statistisk röjandekontroll innebär att man granskar statistiken innan man publicerar den för att försäkra sig om att ingen enskild uppgiftslämnares uppgifter kan röjas av en utomstående. Uppgiftslämnare är både personer och företag. Först granskar och bedömer man riskerna att någon kan röjas och sedan vidtas åtgärder för att minimera eller även eliminera dessa risker. Men samtidigt som man vill ha maximalt skydd vill man också att statistiken ska vara användbar.

- Störst skydd får man om man inte publicerar den alls men då blir den också helt ointressant, menar Michael Carlson. Ofta behöver man inte ta till så omfattande åtgärder för att skydda data, det kan räcka med några enkla men smarta drag. Men vad som är smart beror på sammanhanget och lite av konsten med det hela.

Lagstiftningen om röjandeförbud gäller bara statistikmyndigheter

Kravet att skydda statistiska data är lagstadgat i Sverige genom det allmänna förbudet att röja sekretesskyddade uppgifter enligt Offentlighets- och sekretesslagen, senast uppdaterad 2009. Uppgifter som samlas in av statistikproducerande myndigheter, som håller på med ”Särskild statistikverksamhet” är alltså sekretesskyddade enligt lag.

Det finns dock många andra myndigheter som också samlar information där sekretesslagen inte gäller. För dessa myndigheter gäller istället framför allt tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen och dessa kan istället bli tvungna att släppa ifrån sig sina statistiska data om någon utomstående kräver att uppgifterna ska lämnas ut.

Offentlighetprincipen uttnyttjas

Offentlighetsprincipen kan i värsta fall utnyttjas av privatpersoner som vill sabotera forskning av olika anledningar. I Sverige har detta varit ett problem när det gäller exempelvis forskning om ADHD. Flera forskare som bedrivit forskning om ADHD har blivit ombedda att lämna ut känslig information om projektet vilket har lett till omfattande arbete för dessa forskare för att avidentifiera personerna som är med i projektet. Detta har i vissa fall lett till att projekten har fått söka mer anslag för att ha råd att fortsätta. Ett annat stort problem är att det ökar misstänksamheten mot att vara med i undersökningar eftersom det finns en rädsla för att ens identitet röjs. Detta kan försvåra forskningen. (Läs mer om detta i exempelvis Läkartidningen 2007-09-25 nummer 39)

- För privata företag gäller inte offentlighetsprincipen men då kan man hävda etiska eller rent affärsmässiga skäl att hindra röjanden av konfidentiella uppgifter, säger Michael Carlson. Om företaget får rykte om sig att slarva så kommer de inte att kunna få in uppgifterna från personer eller företag till sina undersökningar.

Om det vore möjligt att från en tabell avläsa känsliga ekonomiska förhållanden hos ett företag eller vilka sjukdomar en person har kan det leda till skada för de drabbade och sedan till skadeståndskrav eller viten för företagen.

- Ytterst drabbas nog samhället i stort då man kraftigt rubbar förtroendet för både offentlig och privat statistikproduktion vilket medför större svarsbortfall och försämrad tillförlitlighet i de data man får in, säger Michael Carlson

SCB:s svarsbortfall har inte återhämtat sig efter Metropolitprojektet

- Ett exempel är vad som hände i samband med ”Metropolitprojektet” där man under ett antal år följde ca 15 000 personer födda år 1953.

Undersökningen uppmärksammades stort i media under mitten av 80-talet och klagomålen handlade både om att uppgifterna upplevdes ha samlats in i hemlighet och att de undersökta gick att identifiera. ”Hemligt granskade i 20 år – Forskare vet allt om 15 000 svenskar” stod det exempelvis på Dagens Nyheters förstasida den 10 februari 1986.

- Debatten medförde att svarsbortfallet i SCB:s underökningar ökade markant till nivåer som man inte har kunnat återhämta sig ifrån snart 30 år senare, berättar Michael Carlson.

Behövs mer forskning

- Det finns förstås behov av mer forskning speciellt då tekniken utvecklas och möjligheten att lagra och samköra data ökar, anser Michael Carlson. Allt mer blir mer tillgängligt med några klick på datorn.

Forskning och utveckling sker exempelvis på möjligheterna och problemen med s.k. ”Remote Access system” där användare får tillgång till statistiska databaser. I Sverige och andra länder finns det omfattande administrativa register, så som exempelvis Skatteverket.

- Möjligheten att utnyttja dessa medför både positiva men även potentiella problem ur röjandesynpunkt, anser Michael Carlson. Rent metodologiska frågor är obesvarade med exempelvis komplexa tabeller i flera dimensioner och komplexa datastrukturer . Geografiska data anses allmänt vara ett problem och med ökade möjligheter och tillgänglighet med GIS-data uppstår en hel del intressant arbete.