Den här matematiken används i Grundläggande statistik för ekonomer
Här är en lista på vilken matematik som används i kursen Grundläggande statistik för ekonomer. Matematiken motsvarar ungefär den som lärs ut i Matematik 1-3 på gymnasiet (förkunskapskraven).
Denna matematik används i kursen:
- Reella tal i olika former
- Numerisk räkning med och utan tekniska hjälpmedel
- Tolka, granska och åskådliggöra statistiska data
- Kunna tolka och använda vanligt förekommande lägesmått (t.ex. medelvärde, median, typvärde)
- Algebraiska uttryck, formler och funktioner (Särskilt hur summatecknet fungerar)
- Linjära ekvationer
- Enkla potensekvationer och exponentialfunktioner
- Använda dator och grafritande räknare för att utföra beräkningar och åskådliggöra grafer och diagram
- Logaritmer och potenser med reella exponenter
- Polynom
- Lösning av polynomekvationer av högre grad genom faktorisering
- Summan av en geometrisk talföljd
- Använda dator som hjälpmedel vid studie av matematiska modeller
- Ändringskvot och derivata
- Härledning av deriveringsregler för några grundläggande potensfunktioner, summor av funktioner samt enkla exponentialfunktioner och i samband därmed beskriva varför och hur talet e införs
- Uppskatta funktions numeriska derivata grafiskt
Sannolikhetslära (repeteras och behandlas mer omfattande på våra statistikkurser):
- Enkla slumpförsök
- Slumpförsök i flera steg
- Relativa frekvenser
Statistik (repeteras och behandlas mer omfattande på våra statistikkurser):
- Läges- och spridningsmått
- Statistiska undersökningar
Linjära modeller
- Räta linjens ekvation
- Linjära ekvationssystem
- Lösning av linjära olikheter och ekvationssystem med grafiska och algebraiska metoder
- Vissa icke-linjära funktioner.
Algebra och funktionslära
- Funktionsbegreppet
- Kvadreringsreglerna och konjugatregeln
- Andragradsfunktioner och andragradsekvationer
Senast uppdaterad:
31 oktober 2017
Webbredaktör:
Leila Zoubir
Sidansvarig: Statistiska institutionen
