Vad gör man när man pluggat statistik?

Ylva gick på teknisk fysik på KTH i Stockholm. Hon fattade det något udda beslutet att fortsätta med statistik av flera skäl. Sannolikheter kändes nära verkligheten; saker och ting är inte det ena eller andra, det mesta är ”lite så här” men kan vara också ”lite på annat vis”, så sannolikheter verkade mer verklighetstroget än uppdelningar i sant eller falskt. Med ett visst drag av att vara obstinat valde Ylva statistikinriktningen som ensam i sin årskurs.

Utbildningen visade sig senare vara mycket användbar. Ylva går ofta tillbaka till kurslitteraturen och det kanske inte alla som läst andra inriktningar gör så ofta.

Fick använding direkt av statistikkunskaperna

Ylvas första jobb var som tillförlitlighetsingenjör på ett litet företag som tillverkade halvledarlasrar. Det rådde enorm framtidsoptimism, om några år skulle alla hushåll vara sammanlänkade med fibrer. Kursen i halvledarteknik på KTH var tråkig men jobbet väldigt spännande. Ett problem att lösa var att ”bevisa” hur länge lasrarna skulle hålla efter det att man grävt ner dem. Men man kan inte vänta i 25 år för att se om de håller i 25 år. Istället snabbar man upp åldrandet och skattar (extrapolerar) hur det blir under normala betingelser. Åldrandet stegras av högre temperaturer än de som råder i marken. Man testar vid 80, 70, och 60 grader osv, och sen kan man "förlänga kurvan" till de temperaturer som faktiskt råder i marken. Osäkerheten i förfarandet skattas också. I småföretaget fanns ingen som hade erfarenhet av den här typen av tester så Ylva fick börja från början och utforma en testprocedur. Under testerna användes urvalsdragning, modellering och skattningar av osäkerheten – allt är sådant som statistikämnet behandlar. Sen köptes företaget upp av ett amerikanskt företag och lades ner. Som statistiker har man tillgång till en bred arbetsmarknad så det går att se sig om efter nytt jobb – data finns ju i alla branscher.

Det blev ett jobb på AstraZeneca. Jätteintressant och viktigt: det handlade om patienters säkerhet och liv. I statistikutbildningen borde det ingå en utbildning till terapeut också. Folk kommer med sina problem och sin stress och desperation. Då lugnar man ner dem och ber dem beskriva sina problem.

Den viktigaste lärdomen på detta jobb var att kunna erkänna att man inte vet. Det är omöjligt att lära sig allt. Tvärtom är det så att ju mer man lär sig, desto mer inser man att man inte kan. Då är det viktigt att ha god förståelse för grunderna, för de är med dem man kan lära sig det man behöver för olika nya uppgifter.

Statistik har blivit hett

Efter fem år på AstraZeneca kändes det som om det var dags för nya utmaningar. På KTH var lärarna inte alltid så förtjusta i praktiska övningar och erfarenheten därifrån av SAS var allt annat än spännande, men jobb på SAS Institute kändes intressant. Under anställningsintervjun sa man att ordet statistik yttrar man inte gärna när kunderna hör. Det väcker hos många fel föreställningar. För kunderna är statistik inget självändamål, utan det är ett verktyg för att uppnå effektivitet och kundnytta. Nu har uttryck som ”avancerad analys” och till och med ”statistik” eller ”prediktiv modellering” blivit väldigt hett, men det har inte alltid varit så.

Alla som vill uppnå förbättringar måste göra någon form av analys och då används ofta statistiska metoder och statistiskt tänkande. Om en detaljhandel vill veta vilka kunder som det är bäst att vända sig till vid kampanjer, då är det ett statistiskt urval. Vilken uppställning ska vårdsalarna på sjukhuset ha? Det kan vara ett planerat försök som ger svaret. Många företag skulle behöva en mer gedigen förståelse för statistik och sannolikhet. Om en kedja i detaljhandeln ska fylla på med varor är det lätt att beräkna åtgången om efterfrågan följer ett stabilt säsongmönster. Men hur blir åtgången vid en kampanj? Om kampanjvaran tar slut redan klockan 12 första dagen har det som skulle vara positiva kundupplevelser blivit katastrofalt negativa.

Konsten att kunna översätta ett verkligt problem till ett statistiskt problem

Det räcker inte att kunna lösa statistiska problem; som statistiker och konsult måste man också förstå vad kunderna har för problem. Man tar reda på vilka frågor de vill ha svar på och vilka data de har eller kan samla in som kan ge svaren. Det viktiga är att lyssna. Kunder kan i allmänhet inte beskriva sina problem på ett sätt som direkt går att stoppa i en analys. Det är viktigt att kunna översätta ett verkligt problem till ett statistiskt problem, utforska och förstå data via visuell bedömning, att utvärdera metoden, tolka resultaten och bedöma om de ger svar på frågorna. Sen måste man kunna förklara allt på ett pedagogiskt sätt. Många är duktiga på statistiska metoder men har inte tränat tillräckligt på att presentera resultat och tankegångar. Då blir inte resultaten användbara.

Ylva säger att hon är statistiker, och gör det med stolthet. Nu har det börjat bli hett med statistik så det blir allt mer sällan ett ord att undvika. Avancerad analys är verkligen efterfrågat nu. Många företag behöver anställa personer som är bra på statistik. Ni har verkligen valt rätt, avslutade Ylva.

Denna artikel har tidigare publicerats i Qvintensen, nr 4 2012, skriven av Dan Hedlin