Sömnlöshet, insomni, är den allra vanligaste sömnstörningen och behandlas ofta med kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden som innebär att patienten genomgår en kombination av beteendeterapi och kognitiv terapi anses ha goda effekter – ändå blir många patienter inte av med sina besvär. Mer kunskap om KBT skulle kunna ge bättre resultat i behandlingen, menar Rikard Sunnhed, forskare i psykologi och författare till avhandlingen Cognitive therapy and behavioral therapy for insomnia: efficacy, moderators and mediators.
Beteendeterapi fokuserar på förskjuten dygnsrytm
Beteendeterapi som behandlingsmetod vid insomni fokuserar på patientens dygnsrytm. En förskjuten dygnsrytm med bristande nattlig sömn kompenseras ofta med sovmorgon. Dygnsrytmen påminner då om det vi upplever när vi reser över tidszoner. Patienterna uppmanas därför bara spendera tid i sängen då det faktiskt är dags att sova, samt att följa samma rutiner varje dag för att normalisera dygnsrytmen. Beteendeterapi fokuserar även på vikten att känna sig riktigt trött vid läggning, det vill säga att ha ett så kallat högre sömntryck.
– Ju längre vi varit vakna, desto sömnigare blir vi. Men när individer kompenserar för dålig sömn genom att ta en tupplur under dagen så leder det till bristande sömnighet och mer vakenhet i sängen under natten.
– Fyrkantiga regler, som att ha samma uppstigningstid varje morgon, ökar sömntrycket. Patienterna kanske då bara får spendera sex timmar i sängen, men slipper ligga vakna och vara frustrerade. Genom metoden så undanröjer man alla upplevelser av att inte kunna sova. Det ges helt enkelt inte tid att hinna varva upp.
Kognitiv terapi fokuserar på individens mående även dagtid
Kognitiv terapi uppehåller sig inte bara vid nattliga besvär utan fokuserar även på den irritation och frustration som patienten upplever dagtid. Det innebär ett mindre biologiskt sätt att se på sömnlöshet med större avstamp i den mentala upptagenheten. Det handlar om att bryta patientens föreställning om att oro hjälper och istället bygga upp realistiska idéer, som att det inte alltid går att uppnå åtta timmars sömn.
– Att vara tankemässigt upptagen av sin sömn blir som att fokusera på ett hot. Individen övervakar sin omgivning, får hög puls och läser av tecken i sin miljö som visar om den kommer somna eller ligga vaken. Allt det här ökar oron.
Rikard Sunnhed menar att en mer anpassad kombination eller valda delar av respektive terapi skulle kunna ge en mer effektiv behandling för individerna.
– Genom att titta närmre på de delar som KBT består av så kan vi se om vissa egenskaper hos patienten visar att det går bättre med den ena eller andra metoden. Vi får också bättre förståelse för vad under behandlingen i de olika terapierna som gör att patienterna blir bättre. Med sådan kunskap skulle terapierna kanske kunna skräddarsys redan före behandling, menar Rikard.
De två terapierna bygger på olika teorier och tillvägagångssätt, men är enligt studien lika effektiva på gruppnivå. Dock svarar individer olika bra på terapierna – för personer med större oregelbundenhet i sin dygnsrytm fungerar det bättre med beteendeterapi. Rikard Sunnhed frågar sig därmed om hela KBT-paketet alltid är nödvändigt vid insomni.
– Vi såg att personer med nattliga sömnbesvär blev hjälpa genom beteendeterapi och förbättrade rutiner. Personer som däremot oroas över sin sömn under dagen skulle kanske vara bättre hjälpta med förändrade föreställningar och tankemönster kring sömn genom den kognitiva terapin.
Rikard Sunnhed menar att ett nästa steg i forskningen skulle kunna vara att intervjua personer för att få inblick också i vad de som deltar i sömnstudierna upplever som hjälpsamt samt deras preferenser vid behandling.
Om studien
Avhandlingens syfte har varit att främja de teoretiska och kliniska kunskaperna om KBT genom att utforska och jämföra effekten mellan kognitiv terapi och beteendeterapi. 219 individer med sömnstörning som rekryterades via tidningar och sociala medier har deltagit i studien.
Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid universitetet besök su.se/forskning. Prenumerera även gärna på universitetets nyhetsbrev.