På Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, har man tagit reda på de egna studenternas förhållande till distansundervisning. Jalal Nouri, docent vid DSV, har tillsammans med doktoranden Nina Bergdahl och studenterna Msel Tsegai och Kisslo Shek skickat ut en enkät till institutionens samtliga kandidatstudenter. Responsen var stor och på tre dagar fick de tillbaka 240 svar.
Glädjande nog finns inte så mycket kritik mot de tekniska hjälpmedlen. Över 80 procent var nöjda vad gäller de digitala plattformarna och upplägget av undervisningen.
– I och med att vi har stor erfarenhet av distansundervisning sedan tidigare på vår institution så fanns den tekniska och pedagogiska infrastrukturen redan på plats. Vi var väl förberedda, menar Jalal Nouri.
Studenter känner oro för framtiden
Studien visar däremot problem vad gäller studenternas psykosociala situation efter övergången till distansundervisning. Både den fysiska och mentala hälsan uppges ha påverkats negativt.
Hälften av respondenterna menar att de känner stor ensamhet och tycker sig ha sämre studiemotivation sedan distansundervisningen infördes. En tredjedel uppger i studien att de mår väldigt dåligt, förutom coronasymtom så handlar det om oro för förlorade sommarjobb och inkomstbortfall. Många beskriver känslor av isolering, ångest och rädsla för framtiden. En del beskriver hur krisen bidragit till beslut om att vidareutbilda sig. Enkätsvaren ger också en hel del konkreta tips till lärare.
– Flera studenter tipsar om mildare krav på studierna, exempelvis hänsyn till studenternas hälsa och mer tid till deadline. Man efterfrågar också bättre verktyg för grupparbete, något som skulle kunna underlätta isoleringen, menar Jalal.
Kisslo Shek som hjälpt till att planera enkäten och själv studerar vid institutionen tycker det är viktigt att lyfta studenternas perspektiv för att inte missa faktorer som ensamhet och ökad stress. Själv känner han att det som tidigare gick snabbt i undervisningen blir omständligare när allt sker digitalt.
– Att ställa en fråga till läraren eller hålla en diskussion på två minuter med andra studenter måste man nu boka in, planera och utföra. Det händer att vissa saker inte blir av alls och att man kan behöva föra mejlkonversation över en hel dag för att komma fram till ett resultat.
Rädslan för distansundervisning är borta
För några år sedan hjälpte Jalal andra institutioner att bygga upp digitala läroplattformar och former för distansundervisning. Han tror att det kommer nyttiga erfarenheter ur den nuvarande situationen.
– Förutom att ta hänsyn till mental hälsa och vikten av det sociala så har vi lärt oss att man kan bedriva meningsfull undervisning med stöd av digitala verktyg. Rädslan som har funnits tidigare för distansundervisning är borta och jag personligen skulle vilja att man fångar upp de bästa praktikerna nu.
Något som kan identifieras som ett utvecklingsområde är de tekniska lösningarna för att mildra känslan av isolering.
– Det är viktigt att man i framtiden i de här digitala miljöerna kan fånga upp studenternas psykosociala situation, genom exempelvis inbyggda enkäter som kan mäta deras mående, menar Jalal.
Hur tycker du själv att det fungerar att arbeta digitalt hemifrån?
– Tekniskt så fungerar allt som det ska, men jag kan sympatisera med studenternas upplevelser. Trots att det är socialt med zoommöten så finns det en upplevelse av isolering där, och framförallt upplever jag att det kan vara mentalt uttröttande. Mer möten, mindre tid för reflektion, mindre tid för pauser. Kanske upplever studenterna något liknande också. Motivationen är dock opåverkad för min del!
Stockholms universitet ställde om till distansundervisning den 18 mars 2020 efter uppmaning från regeringen. Ingen undervisning bedrivs fysiskt i universitetets lokaler tills dess att nya besked ges. Målsättningen för universitetet är att kurser och program så långt det är möjligt ska genomföras som planerat, men bedrivs på distans.