När regeringen ställde frågan om lärosätena kunde växla upp antal platser till följd av coronapandemin så nappade Institutionen för folkhälsovetenskap. Under sommaren ges fyra nya kurser där man valt att nästintill dubbla antal studieplatser, från 370 till 670. Hela 5000 personer står på väntelistan att få en reservplats. Kurserna är på grundnivå och handlar om aktuella frågor så som faktaresistens och fake news, artificiell intelligens och om smartphonegenerationen ur ett folkhälsoperspektiv.
– Intresset för folkhälsovetenskap handlar nog om att det är allmänt intressant – fake news är på tapeten idag, det lockar. Kurserna är spännande och passar in i dagens utveckling, menar Mikael Rostila, prefekt vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Nu måste intresset ha ökat enormt?
– Eftersom att Sverige styrs lite av Folkhälsomyndigheten just nu så har det nog intensifierats ännu mer. Vi inser att det är viktig kunskap. Att vi på Stockholms universitet har många metodkurser och kvantitativ inriktning passar ju in väldigt bra när vi pratar om statistik kring pandemin och antalet döda.
Folkhälsa har som ämne tvärvetenskaplig prägel, vilket också innebär en bredd i studenternas bakgrund.
– Det finns många perspektiv på folkhälsovetenskap, det är på så sätt ett dynamiskt ämne. Att ämnet har sin utgångpunkt i många vetenskapliga discipliner avspeglar vilka som läser folkhälsa, det är personer med väldigt olika bakgrunder. Det finns en spännvidd i de uppsatser som våra masterstudenter presenterar – men allt är på olika sätt relaterat till folkhälsa.
Ökad aktualitet under coronapandemin
Förutom att ämnet har aktualiserats i samband med pandemin så har institutionen bistått med expertis. Olika medier har kontaktat bland annat Mikael Rostila för att kommentera den svenska strategin.
– När intresset och kritiken från andra länder blossat upp så har det varit journalister från alla möjliga länder som hört av sig – från exempelvis England, Turkiet, Spanien och Ryssland.
Och hur skulle du kommentera den svenska strategin under pandemin?
– Min inställning är väl: vi får se! Andra länder har haft en bild av Sverige att samhället och människor lever sina liv precis som vanligt. En ganska onyanserad bild bara för att man inte tagit till tvångsåtgärderna att i princip inte få gå utanför sin dörr. När länder som öppnat upp och antal fall inte ökat så tycker man att nedstängningen har gett den effekt man velat ha. Men – man vet inte vad som händer i höst. Kanske kan vi om ett år framåt veta om den svenska strategin var lyckosam eller inte. När man stänger ner ett land så ger det också effekter som att folk förlorar jobb och försörjning, och de sociala klyftorna ökar. Vilket kan leda till ohälsa och fler dödsfall än från covid-19.
Ett forskningsprojekt som Mikael Rostila driver handlar om migrationsfrågor kopplat till folkhälsa. I studien arbetar man för fullt med att ta del av svenska registerdata över dödsfall i covid-19.
– Man har kommit fram till att vissa grupper av utrikesfödda har betydligt större dödlighet än personer med svensk bakgrund. Vi tittar på olika faktorer som kan förklara skillnaderna, bland annat vad gäller socioekonomiska förutsättningar och boendeförhållanden.