I en ny avhandling i företagsekonomi visar Matilda Eriksson på vikten av att öka förståelsen för jämställdhet och entreprenörskap hos beslutsfattare, myndigheter och det svenska innovationssystemet. Inte minst för att skapa en socialt hållbar tillväxt. Hon har studerat kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör, vars företag har fått stöd av offentliga medel. Forskningen visar hur dessa kvinnor avstår sin egen karriär och ekonomiska förutsättningar för att stödja entreprenörskapet. I en kultur där ideal som företagande och individualism premieras står kvinnor åt sidan, och blir möjliggörare för män att ägna resurser åt verksamheten.
Motstridighet mellan statliga reformer
Forskningen visar på en motstridighet mellan två statliga reformer. Å ena sidan verkar staten för att främja tillväxt genom entreprenörskap, vilket har beskrivits som ett manligt fenomen i Sverige då 70 procent av företagen startas av män. Å andra sidan verkar staten för jämställda villkor mellan kvinnor och män. Det innebär bland annat en jämn fördelning av det obetalda hem- och omvårdnadsarbetet, ekonomisk jämställdhet samt en jämn fördelning av makt och inflytande.
– Regeringar uppmanas idag att säkerställa ”en tillfredsställande tillförsel av entreprenörer”. Det innebär annorlunda uttryckt att skapa en entreprenöriell kultur, där medborgaren genom olika reformer uppmuntras att bli entreprenör.
Ojämnställdhet i relationen
Genom att lyfta kvinnornas egna berättelser mejslar Matilda Eriksson fram ett ideal som dessa kvinnor både medvetet och omedvetet förhåller sig till. I berättelserna framkommer en ojämnställd fördelning av det obetalda arbetet i hemmet. Men även vad gäller de ekonomiska resurserna och inflytande i relationen.
– När bolaget startas skildrar kvinnorna hur familjen löpande levt på hennes lön medan mannens lön har investerats i bolaget. Och med första barnet kan man kanske dela lika på föräldraledigheten, men när nummer två kommer är det inte längre möjligt, det beskrivs som oförenligt med entreprenörskapet. Trots det är det i nio fall av tolv mannen som äger företaget, som har skapats med deras gemensamma tid och kapital, säger Matilda Eriksson.
Entreprenörskapet kräver engagemang från partnern
Kvinnorna i studien, som lever i heterosexuella relationer, beskriver hur de tampas med förhandling i hemmet och hur det sker medvetna överenskommelser. Många menar att de anpassar sig för att få familjeliv och föräldraskap att fungera. Entreprenörskapet beskrivs som en livsstil som kräver engagemang från partnern.
– Tidigare forskning visar att entreprenörskap gynnas av att entreprenörens partner tar ett större ansvar för hem och barn. Men det anmärkningsvärda här ligger inte i att kvinnor antar den rollen, utan att många män – med statens och kvinnans stöd – kan bygga upp ett företag där kvinnans insatser och villkor lämnas helt oproblematiserade i de reformer som ska främja entreprenörskap och jämställdhet. Här handlar entreprenörskap och jämställdhet idag uteslutande om den företagande kvinnans villkor i relation till den företagande mannens.
Matilda Eriksson belyser den maktrelation som uppstår i kvinnans position till mannen och entreprenören. Men också bristen på jämställdhet, och hur kvinnor som lever med entreprenörer är med att återskapa sin egen underordning genom att söka anpassa sig i den entreprenöriella kulturen. Att vara entreprenör beskrivs av kvinnorna som ett jobb som är ”svårt att argumentera emot”.
Entreprenören är en man
I policydokument för entreprenörskap på både nationell- och EU-nivå uppmuntras medborgaren att bli mer entreprenöriell, vilket traditionellt har förknippats med manliga egenskaper och attribut.
– Vi har en kultur som styr oss mot att vara mer ”entreprenöriella” och ”bryta ny mark”. Det handlar om individualism och om det fria valet, vilket inte alltid behöver vara fel. Men det finns en feministisk kritik mot detta; vi har inte alla samma villkor och valmöjligheter. Det kan bli begränsande för kvinnan ur ett maktperspektiv – hon måste arbeta för att ta sig fram i en kultur som präglas av entreprenörskapets manliga normer , säger Matilda Eriksson.
Hur skulle det vara om kvinnorna kritiserar sin egen position?
– Min granskning av policyreformerna visar att det finns ett uttalat mål att Sveriges befolkning ska ha ”positiva attityder” till entreprenörskap. Det ser man också tydligt i kvinnornas berättelser. Jag tänker att det är svårt att kritisera något som är den gängse berättelsen. Då undergräver man sin egen position och framstår lätt som en person som avviker från vad som förväntas av oss som medborgare. Att stödja entreprenörskapet.
Matilda Eriksson menar att avhandlingen kan bidra med insikter om hur företagande kan involvera det privata – familjen.
– Att involvera en familj i entreprenörskapet kan vara bra för företagen och den enskilda entreprenören utifrån tillväxtperspektiv, men också ur jämställdhetsaspekter. Förhoppningsvis kan sättet att arbeta med entreprenörskap breddas, säger Matilda Eriksson.
Mer om studien
Matilda Eriksson disputerade i januari 2022 vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Läs hela avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster: En narrativ studie om kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör
Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid universitetet besök su.se/forskning. Prenumerera även gärna på universitetets nyhetsbrev.