Den 1 januari 2018 inrättar regeringen den nya myndigheten Klimatpolitiska rådet, som har som uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som beslutats. Rådet kommer att bestå av ledamöter med vetenskaplig expertkunskap inom olika ämnesområden. Karin Bäckstrand, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, har blivit invald som ledamot. Hon menar att en viktig aspekt i rådets uppgift är den oberoende granskningen.  
– Klimatministern själv har sagt att vår uppgift är att komma med ”obekväma sanningar”. Tanken är ju att Klimatpolitiska rådet ska säkra en oberoende utredning av den samlade politiken. Det är ju så att det inte alltid är säkert att beslutsfattare gillar det man säger, men det är viktigt att det är högt i tak. Vår uppgift som forskare är ju att kritisera makten, men också att komma med konstruktiva förslag på hur man kan förbättra policyn.

En utmaning för den samhällsvetenskapliga forskningen för att nå fram inom klimatpolitiken tror Karin Bäckstrand är att samhällsvetenskaplig forskning behöver bli lättillgänglig och aktuell.

– Den samhällsvetenskapliga forskningen är fragmenterad på samma sätt som naturvetenskap. Det är breda områden. Vi behöver göra vår forskning och våra resultat relevanta för klimatpolitiken. Då måste vi formulera våra resultat på ett sätt som får effekt och kan plockas upp av beslutsfattare, utan att kompromissa på kvaliteten. Vi ska som forskare visa på sambanden mellan människa, samhälle och klimat. Det är vårt uppdrag att förmedla den kunskapen som ett underlag till beslutsfattande.

Multidisciplinärt råd recept för framgång

Att rådet är multidisciplinärt, där forskare från flera humanvetenskapliga såväl som naturvetenskapliga ämnesområden finns representerade, menar Karin Bäckstrand är centralt för arbetet.

– Det eviga dilemmat för oss forskare inom samhällsvetenskap och humaniora är att klimat och miljöpolitik har haft en naturvetenskaplig inramning. Naturvetenskapen har dominerat fältet. Det är på ett sätt bra, för naturvetenskaplig forskning har upptäckt många av problemen. Men det som är bra med rådet är att vi har alla delar. Vi behöver en solid kunskapsbas inom naturvetenskap, men vi behöver lika väl relevant forskning kring samhället, institutioner och hur människor responderar till klimatförändringar.

Astri Muren, dekan för samhällsvetenskapliga fakulteten, stämmer in i att en multidisciplinär sammansättning är nödvändig vid den här typen av utredningar.

– Klimatpolitik handlar ju både om vad som är långsiktigt önskvärt, vilka vägar som kan finnas att nå dit och vad som är politiskt, ekonomiskt och socialt möjligt och önskvärt, både på kort och lång sikt. Eftersom flera forskare inom det humanvetenskapliga området är engagerade i rådet kan dessa frågor diskuteras på ett seriöst och konstruktivt sätt.