Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) presenterar nu för andra året i rad resultatet av en enkätundersökning om undervisningen online, som i år besvarades av drygt 6000 studenter och över 700 lärare vid Stockholms universitet. Fördelningen bland de som svarat när det gäller kön, ålder och erfarenhet av studier respektive undervisning är i princip densamma som förra året.
Undersökningen visar på en rad upplevda förbättringar för studenternas del, som att färre studenter (41 procent) än förra året (51 procent) tycker att det är svårt att hålla sig till en daglig struktur som de har satt upp för sina studier. Färre studenter (50 procent) känner sig hindrade i sina studier på grund av bristen på social kontakt med sina kurskamrater och lärare, jämfört med förra året (63 procent). Däremot svarar även i år ungefär en tredjedel av studenterna att de upplever bristande möjligheter till en god ergonomi i sin studiesituation.
Fler studenter arbetar i grupp eller med projekt
I studenternas svar finns också fler skillnader jämfört med föregående år. Fler studenter har i år arbetat i grupp med projekt (58 procent), uppsatser eller liknande (50 procent), jämfört med förra årets 42 procent. Allt fler studenter har också i en betydligt större omfattning fått svara på frågor från lärarna om innehållet i föreläsningarna.
— Det är glädjande att det verkar som att undervisningen i högre grad anpassats till de distansförhållanden som rått och att lärare satsat på att underlätta för studenter att lära känna varandra genom grupparbeten och att de ställer frågor om föreläsningsinnehållet för att skapa bättre förutsättningar för studenternas lärande, säger Klara Bolander Laksov, professor och föreståndare för CeUL, som ansvarar för enkäterna.
När det gäller frågan om studenters studiemotivation, syns tydligt samma mönster som föregående år där studenter inleder sina studier med en stor motivation som efterhand minskar. Men i år var utgångsnivån högre med motivationen på topp hos de allra flesta, 91 procent vid kursstarten, för att i slutet av kursen minska till 71 procent vilket inte var fullt så drastiskt som förra året.
— Det här är möjligen inte en effekt av den distansbaserade undervisningen, utan kan vara ett vanligt mönster på kurser och därför något man borde undersöka närmare genom frågor i kursvärderingar och på andra sätt försöka ta reda på vad som påverkar motivationen positivt hos de studenter man har genom att prova sig fram med olika pedagogiska upplägg och verktyg, säger Bolander Laksov.
Lärarna menar att de största hindren för undervisningen online är bristen på kontakt med studenterna (70 procent) och med kollegor (53 procent). En tredjedel av lärarna lyfter också brister i ergonomin som ett hinder.
Lärare har svårt hitta tid för integrering av digitala verktyg
Under året kom fler lärare att göra videoinspelade föreläsningar, det är en ökning från 24 till 29 procent. Trots det visar undersökningen att lärare fortfarande i huvudsak använder lärplattformen Athena för formell kommunikation, delande av länkar och material samt för inlämningsuppgifter. En fjärdedel av lärarna berättar att de har börjat utforska andra funktioner i Athena som användning av quiz och diskussionsforum. De har också i en ökad grad börjat använda lärplattformen för en mer informell kommunikation, vilket har ökat från 21 till 28 procent. Många lärare, 59 procent, menar att de lägger ner mer tid på undervisningen när den går online än när den ges på campus. Gentemot förra årets undersökning är det här en minskning, då 78 procent av lärarna gav samma svar. Samtidigt uttrycker fler lärare jämfört med förra året att de känner sig hindrade av sin digitala kompetens. Och betydligt fler lärare i år känner sig hindrade av den tid det tar att integrera verktyg i undervisningen.
— Kanske har det gångna året inneburit att många lärare har blivit mer medvetna, både om möjligheterna med digitala verktyg, om vad det kräver i fråga om digital kompetens och tid för att använda dem på ett bra sätt, säger Bolander Laksov.
Examinationsformerna är i stort sätt oförändrade sedan vårterminen 2020, med ett stort fokus på hemtentor, obligatoriska moment, aktivt deltagande och inlämningsuppgifter, ofta i kombination med varandra.
Klara Bolander Laksov är förvånad och menar att det kan ha att göra med att universitetet först i juni 2021 bestämde sig för att upphandla Inspera, ett mer ändamålsenligt digitalt examinationssystem, och att förändringar kanske är att vänta först under kommande år.
Utbildning behövs för att motverka plagiering
Nya frågor som ställdes i enkäten handlar om plagiat och fusk, då antalet disciplinärenden ökade under år 2020. En fjärdedel av lärarna misstänkte fusk vid examinationer. Och 12 procent av studenterna uppgav att de känner någon som har fuskat. Lärarna tror att den vanligaste anledningen till fusk är att studenterna inte tror att de kommer att klara sig (71 procent) eller att de vill få godkänt utan att göra något arbete (65 procent) och 41 procent av lärarna menar att både de själva och studenterna behöver utbildning i hur man motverkar plagiering.
Kollegiala samtal avgörande för utveckling av undervisning
Svaren i undersökningen visar tydligt på att över 80 procent av lärarna tycker att de kollegiala diskussionerna om undervisning är den viktigaste faktorn för att underlätta sin egen undervisning.
Bolander Laksov betonar att det är positivt att lärarna uttrycker att de har ett påtagligt utbyte av varandras erfarenheter, men konstaterar samtidigt att endast ungefär en fjärdedel av lärarna deltar aktivt i CeUL:s aktiviteter, eller fortbildar sig själva genom instruktionsfilmer och deltagande i till exempel digitala sociala lärarnätverk.
Under året har allt fler lärare blivit både tryggare och mer bekväma med att undervisa online (86 procent) och uppger att de kommer att fortsätta använda digitala verktyg i undervisningen (81 procent), men de flesta vill helst träffa studenterna fysiskt i lärosalen om de får välja (53 procent).
CeUL kommer under september skicka ut enkätresultaten institutionsvis för att möjliggöra vidare bearbetning lokalt vid institutionen. Senare i höst kommer en fördjupad rapport om universitetets undervisning online.
Vill du veta mer om undersökningen, vänligen kontakta Klara Bolander Laksov, föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning. E-post: klara.bolander.laksov@edu.su.se
Mer läsning
Nyhetsartikel om förra årets (2020) enkätresultat:
Enkät påvisar stora utmaningar med onlineundervisning
Rapporter om förra årets (2020) enkätundersökning om undervisning online vid Stockholms universitet: