Med snart ett års pågående Corona-pandemi kämpar universitetets lärare fortfarande med att hitta hållbara pedagogiska och tekniska lösningar kring digital undervisning och examination. Med regeringsmedel öronmärkta för att öka lärares digitala kompetens startar nu Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) ett projekt där ett nytt IKT-pedagogiskt team ska arbeta med att stödja universitetets lärare och institutioner att utveckla sin pedagogiska verksamhet med hjälp av olika verktyg i informations- och kommunikationsteknik.
Una Cunningham vid Institutionen för språkdidaktik är projektledare för det IKT-pedagogiska teamet. Cunningham berättar att projektet löper under 2021, men att hon tjuvstartade redan i november/december 2020 genom att göra en behovsinventering hos SU:s institutioner och institut. Det blev över 40 intervjuer med pedagogiska kontaktpersoner och andra. — Jag fick höra om hur de arbetade med digitala inslag i undervisning och examination, vilka problem de hade, samt vilket stöd de önskade sig från teamet, säger Cunningham.
Övriga personer i teamet är Stefan Karlsson, Institutionen för data- och systemvetenskap, Ola Palm från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik samt Christine Storr från Juridiska institutionen.
— Vi fyra har lite olika erfarenheter av digitalt arbete i onlineundervisning, digitala inslag i undervisning och examination på campus. Vi ser oss som lärare i första hand och vi vill hjälpa kollegorna att lyckas med det de vill åstadkomma, säger Cunningham. Hon menar att med behovsinventeringen från i höstas har de identifierat det som efterfrågas av lärare vid institutionerna och att det är viktigt att nu inte återuppfinna hjulet. Det finns redan många bra IKT-pedagogiska resurser på CeUL-webben och CeUL-torget i Athena och information om teknik har Serviceportalen hand om. — Vi vill fokusera på det pedagogiska användandet av tekniken. Nu under Corona-pandemin då det mesta sker online har alla lärare fått prova på online-undervisning, även en del som inte hade provat annars. Många har frågor om hur de på bästa sätt kan nå fram med undervisningen och få till en rättssäker examination, säger Cunningham.
Hur kommer arbetet gå till?
Cunningham berättar att IKT-pedagogiska teamet kommer att erbjuda öppna 3-timmars workshoppar med IKT-pedagogiska teman inom CeUL:s workshopserie och anordna demonstrationsträffar under rubriken "Virtuell verkstad". På en virtuell verkstad kan man lära sig något specifikt som till exempel om universitetets videotjänst och att lägga in frågor i videon. Teamet har också möjlighet att ge konsultationer genom att vara med på till exempel lärarmöten eller studierektorskollegium om ett visst tema eller verktyg. Det kommer också i viss mån vara möjligt för enskilda lärare eller en lärargrupp att boka konsultationshjälp till exempel för att skapa en Athena-sida. Teamet planerar också att skapa en FAQ-sida på CeUL-webben baserat på frågor de får in från lärarkollegor och uppmuntrar därför att redan nu att melja frågor till den IKT-pedagogiska frågelådan. E-post: IKTpedagogik@su.se
Vidare kommer teamet ta fram en rad korta instruktionsvideor om hur specifika tillämpningar av digitala verktyg kan användas i undervisningen. En instruktionsvideo kan också kombineras med demonstrationsträffar där man tittar först på video och sedan provar med handledning och diskuterar det pedagogiska användandet av tekniken. De kommer också att skapa några exempelkurser i Athena där de visar hur man kan tänka som lärare för att utnyttja de möjligheter som finns.
En utmaning för projektet är att hinna med att göra allt som teamet vill göra menar Cunningham. — Vi är fyra personer som arbetar i teamet under 2021, men bara Stefan arbetar med detta som huvudsysselsättning. Vi andra har också arbetsuppgifter på våra institutioner. Som tur är finns det fler IKT-pedagogiska resurser ute på många institutioner, på DSV och inom CeUL. En annan utmaning är därför att få överblick över all IKT-pedagogisk kompetens som finns på olika håll, säger Cunningham.
Vad hoppas du projektet ska leda till i framtiden för lärare och studenter vid Stockholms universitet?
— Många lärare har insett att digitalt arbete har sina fördelar, och vill ta med sig det bästa även när vi är tillbaka på campus. Det blir troligen fler hemtentor och färre stora salstentamina eftersom en del lärare har upptäckt att validiteten i examinationen blir högre när studenterna har tillgång till studiematerialet, säger Cunningham. — Jag hoppas att digitala verktyg blir en naturlig del av fler lärares planering och undervisning för att höja kvalitén på undervisning. För studenterna blir vinsten att de utvecklar sin egen digitala kompetens under studierna samt att de gynnas av flexiblare studieformer för aktivt lärande. Vi vill komma en bit på väg i att anta utmaningarna som finns, och att lyfta pedagogiska möjligheter, säger Cunningham.
Här är en kort sammanfattning av universitetslärarnas utmaningar när det gäller IKT i undervisningen
Text och bild: Annika Forslund, Centrum för universitetslärarutbildning
