AI i utbildning är egentligen inte nytt men i och med lanseringen av OpenAI:s ChatGPT var det i början fler röster i debatten som uttryckte farhågor och problem än de som kunde se möjligheter med denna teknik. I ljuset av den debatten har Eva Svärdemo Åberg, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik samt verksam vid Centrum för universitetslärarutbildning en mer sansad inställning till AI.
— Nu tycker jag att den initiala ängsligheten har lagt sig och att vi istället börjar uppmärksamma konstruktiva idéer för hur vi kan förändra våra synsätt och möta teknikens möjligheter i utbildningen trots att det finns en hel del utmaningar och obesvarade frågor, säger Svärdemo Åberg.
Svärdemo Åberg menar att så länge som chattboten är gratis kan den ses som en likvärdigt tillgänglig "lärkamrat" eller ”co-creator” som både lärare och studenter kan använda och gå i dialog med. Det kan både handla om att försöka underlätta administrativt arbete och att utveckla våra tankar och texter. I dag behöver lärare bättre förstå hur olika AI-baserade system (adaptiva system och learning analytics) kan användas i utbildningen, som till exempel hur de kan tillämpas i olika läraktiviteter och vid bedömning och examination.
— Vi behöver också bättre förstå vilka användningsmöjligheter som finns inom olika ämnen och vilka möjligheter och utmaningar som kan komma i fråga. Det handlar om att få ett grundläggande perspektiv på vad AI är och inte är och hur den kan fungerar i olika utbildningssammanhang, säger Svärdemo Åberg.
Hon anser att lärare också behöver få möjlighet att problematisera sina synsätt och praktiker avseende fenomen som kunskap, lärande och bedömning i relation till AI, och där till att också diskutera etiska frågor om säkerhet, likvärdighet, hederlighet och vad som i framtiden kan utgöra autonoma och giltiga kunskapsbidrag.
— Vi lärare skulle kunna använda olika AI-system eller verktyg för att utmana våra studenters högre kognitiva förmågor, som till exempel att utveckla deras kritiska tänkande och vetenskapliga förhållningssätt, säger Svärdemo Åberg och hänvisar till högskoleförordningen. Där det står att studenter under sin utbildning ska kunna “visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över …. relevanta forskningsresultat.” (Högskoleförordningen (1993:100) och då behöver lärare skapa förutsättningar för det genom att erbjuda varierade undervisningsformer och resurser. Hon föreslår att i till exempel uppsatshandledning, när studenter ska lära sig genomföra systematiska informationssökningar i olika forskningsdatabaser, kan lärare låta studenterna använda AI-sökverktyg som till exempel Kennoius.
— Genom att vi kan formulera läraktiviteter med stöd av AI i handledningen, kan studenter utveckla digital kompetens och kritiskt förhållningssätt genom att värdera den information som systemen genererar, säger Svärdemo Åberg. Hon menar att på så sätt kan lärare dra nytta av AI i sin undervisning för att problematisera verktygens användningsmöjligheter och att utveckla studenternas vetenskapliga och professionella omdöme. Lärare skulle också kunna uppmuntras att göra praktiknära studier i syfte att bättre förstå och utveckla kompetens inom området.
Tips! Stockholms universitetsbibliotek om AI-sökverktyget Keenious
Ulf Olsson är biträdande föreståndare vid Centrum för universitetslärarutbildning samt docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Olsson säger att visst handlar många diskussioner om hur AI kan användas som stöd för lärande och effektiviseringar i arbetslivet, och om hemtentans död förstås. Men han tycker också att det är viktigt att fundera över hur AI kan spela en roll för lärare i sin yrkesutövning. Kan lärare till exempel få hjälp att använda nya perspektiv, identifiera och analysera studenters missuppfattningar och ge ett stöd i bedömningsarbete?
— Låt Emergancy remote learning inspirera! säger Olsson och hänvisar till situationen då online-ovana lärare och studenter tvingades fortsätta utbildningen online när campus stängde i pandemitider. Olsson menar att det finns många exempel där lärare och studenter då tog ansvar och hjälptes åt med utmaningarna.
— Använd befintliga AI-verktyg för att undersöka hur mycket de kan bidra med och på vilket sätt de kan användas. Analysera gemensamt strukturella felaktigheter, styrkor och svagheter i verktygen för att stärka omdömet och det kritiska tänkandet, säger Olsson.
Olsson menar att AI-debatten i samband med examinationer främst har handlat om hemtentor och att det redan alltid har varit svårt att veta vem som har skrivit en inlämning. Det kan ha varit en tillräcklig bearbetning av en befintlig text som inte fastnar i en textmatchningskoll. Det kan ha varit kompisar, syskon eller annan person som ställt upp eller kanske till och med ett köpt arbete via internet. Därför menar Olsson att AI egentlingen inte förändrar kravet på examinationer, utan att lärare fortfarande behöver verifiera att studenten ”kan” det som hen lämnat in. För att göra en mer avancerad analys och inlämning krävs fortfarande en motiverad student och han tror att kravet på välgrundade inlämningar troligen kommer att öka.
Olssons utgångpunkt är att de nya verktygen kan ses som stödjande i studenternas lärprocesser. Han lyfter att vi faktiskt sedan länge nu använder oss av verktyg som ordbehandling, stavningskontroller, grammatik-kontroll (till exempel Grammarly) och sökmotorer på internet och databaser och att vi ser dem som självklara att använda. Lärare kräver till och med att studenterna ska använda dem innan de lämnar ifrån sig en text. Även Olsson uppmuntrar till att studenter kan använda AI som en personlig studdybuddy som kan hjälpa till att samla information och formulera text, inspirera och jämföra innehåll. I en förlängning skulle en studybuddy kunna samarbeta med andra studybuddies för att underlätta grupparbete, jämföra arbeten och stödja samarbete.
— AI kan bli ett stöd för lärande och det självreglerade lärandet men kräver samtidigt en förståelse hos studenterna för vad AI-stödet innebär, vilken personlig information som delas och framförallt fortsatt vara ifrågasättande och kritisk till olika påståenden och information oberoende av om de levereras av AI eller i annan form, säger Olsson.
Mer om AI i undervisningen
Workshoppar i vår
Förstå AI och dess inverkan på universitetsutbildning. 5 maj 2023
Understanding the Impact of AI in University Education. 12 maj 2023
Frågor om AI
Välkommen kontakta Andreas Jemstedt, Centrum för universitetslärarutbildning. E-post: IKTpedagogik@su.se
