Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi handlar i grunden om nedsatt läs- och skrivförmåga som inte har någon koppling till intelligens, och det finns stora variationer i hur dessa nedsättningar uttrycker sig hos studenterna.  Mer information finns på Dyslexiförbundet FMLS: dyslexi.org.

Studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan behöva:

• inläst kurslitteratur och kursmaterial i elektronisk form för användning av talsyntes.
• tillgång till föreläsningsmaterial i förväg, helst i digital form.
• tydliga läsanvisningar.
• olika anpassningar vid examination, till exempel förlängd skrivtid och muntlig komplettering.
• tid att diskutera uppgifter med lärare både under läraktiviteter och examination.
• större text i tryckt material (minst 14 punkter).
• höra vad som antecknas på skrivytor. Läs därför alltid upp det du skriver på tavlan.
• information, instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt.
• spela in föreläsningar och fotografera presentationer och anteckningar på skrivytor.
• alternativa examinationsformer.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan uttrycka sig genom diagnoser som till exempel ADHD/ADD eller autiskm. Nedsättningarna vid Neuropsykiatriska diagnoser är väldigt individuella men det finns även många likheter.

ADHD/ADD

Studenter med ADHD/ADD har oftast svårt att avskärma ljud och andra intryck vilket kan göra det väldigt svårt att fokusera på en uppgift eller sitta stilla långa stunder på en föreläsning.

Studenter med ADHD/ADD kan behöva:

• inläst kurslitteratur och kursmaterial i elektronisk form för användning av talsyntes.
• extra tid vid examination.
• information, instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt.
• täta och regelbundna raster.
• tydliga läsanvisningar och scheman. Det är särskilt viktigt att ange plats och tid i god tid innan läraktiviteten.
• kontinuerliga sammanfattningar under undervisningstillfället.
• repetition av vad som togs upp under förra undervisningstillfället.
• konkreta frågealternativ. Öppna frågor som kräver beskrivande svar kan vara svårt för dessa studenter.
• alternativa examinationsformer.

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrum är ett samlingsbegrepp för flera olika tillstånd, till exempel autism och Aspergers syndrom, som uttrycker sig väldigt olika för olika personer. Nedsättningarna rör ofta relationer och kommunikation med andra. Dessa studenter har även svårt att uppfatta kommunikation och information om den inte är extra tydlig, vilket i sociala sammanhang kräver mycket energi för studenten.

Studenter med Autismspektrumtillstånd kan behöva:

• tydlig övergripande struktur genom hela utbildningen. 
• flexibilitet när det gäller datum för inlämningsuppgifter.
• täta och regelbundna raster.
• information, instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt.
• konkreta exempel. Undvik metaforer och liknelser.
• tydliga riktlinjer och konkreta beskrivningar av vad specifika grupparbeten och labbar kommer att innebära.
• tydliga läsanvisningar och scheman. Det är särskilt viktigt att ange plats och tid i god tid innan läraktiviteten..
• alternativa examinationsformer.

Fysisk funktionsnedsättning

Fysisk funktionsnedsättning beror ofta på en medfödd eller förvärvad sjukdom eller skada. Neurologiska sjukdomar (rörelse-, syn- och hörselnedsättning) är exempel på fysiska funktionsnedsättningar som kan påverka studentens studiesituation. Mer information finns på Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder dhr.se och Synskadades Riksförbund srf.nu.

Synnedsättning

Synnedsättning kan vara både medfödd eller uppstå senare under livet och innebär ofta att du har svårt att läsa text och orientera dig med hjälp av synen.

Studenter med synnedsättning kan behöva: 

• inläst kurslitteratur och kursmaterial i elektronisk form för användning av talsyntes.
• kurslitteratur i punktskrift, e-textbok.
• anteckningsstöd.
• spela in ljud från undervisningstillfällen för eget lyssnande.
• examinationsuppgifter inlästa eller förstorade.
• god kontrast och logisk layout i all text.
• kurslitteratur i digital form vid examinationstillfällen då alla studenter har tillgång till litteraturen.
• tillgång till föreläsningsmaterial i förväg, helst i digital form.
• olika anpassningar vid examination, till exempel förlängd skrivtid.
• använda digitala hjälpmedel som till exempel läsförstoringsprogram
• alternativa examinationsformer.

Hörselnedsättning/dövhet

Att ha nedsatt hörsel eller dövhet påverkar studenter negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med i unervisningen. Det finns också en stor risk för missuppfattningar. 

Döva studenter har teckenspråk som sitt första språk, vilket betyder dövhet endast är en funktionsnedsättning i miljöer där personer saknar teckenspråkskunskaper. Funktionshinder uppstår slltså i kommunikationen med människor som använder sig av ett annat språk. För att döva personer ska kunna studera krävs därför tillgång till teckenspråkstolkar. Mer information finns på Hörselskadades Riksförbund: hrf.se och Sveriges Dövas Riksförbund: sdr.org

Studenter med hörselnedsättning/dövhet kan behöva:

• ljudförstärkning. Använd därför alltid mikrofon och hörselslinga där det finns tillgängligt.
• få frågor och kommentarer upprepade under ett undervisningstillfälle.
• sitta vänd mot föreläsaren, tolken, skivtavlan och samtidigt har kontakt med gruppen. Många studenter med hörselnedsättning läser på läpparna, därför mär det viktigt att de ser ansiktet på de som pratar.
• kontakt med läraren innan föreläsningen börjar för att uppmärksamma denna om sina behov.
• på ett tydligt sätt höra vad som antecknas på skrivytor. Läs därför alltid upp det du skriver på tavlan.
• täta och regelbundna raster.
• undertextning eller transribering av filmer och annat kursmaterial som innehåller ljud.
• en lugn arbetsmiljö vid grupparbeten.

Kronisk värk 

Många studenter med fysiska funktionsnedsättningar upplever även kroniska smärttillstånd som kan påverka deras studier negativt. Medicinering av dessa smärttillstånd kan även leda till trötthet.

Studenter som upplever kronisk värk kan behöva:

• extra tid vid examination.
• täta och regelbundna raster.
• tillgång till höj- och sänkbart skrivbord och ergonomiskt anpassad stol eller stolinsats.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är något som kan upplevas på en mängd olika sätt. Det är inte ovanligt att besvären är långvariga och återkommande som t.ex. tvångssyndrom, social fobi, självskadebeteende och ätstörningar.

Studenter med psykisk ohälsa kan behöva:

• särskild uppmärksamhet kring behov och möjligheter.
• vara delaktiga i de beslut som tas angående vilket stöd som behövs.
• tydlig övergripande struktur genom hela utbildningen.
• täta och regelbundna raster.
• möjlighet till självstudier eller individuell studieplan.
• tydliga instruktioner kring specifika grupparbeten och labbar.
• extra tid vid examination.

Talsvårigheter

Talsvårigheter beror ofta på en medfödd eller förvärvad sjukdom eller skada. Studenter med talsvårigheter behöver ofta planera vad som ska sägas för att minimera påverkan på utförandet. En talsvårighet, som till exempel stammning, kan medföra svårigheter att delta vid diskussioner eller muntliga examinationer och presentationer. Mer information finns på Stamningsförbundet stamning.se.

Studenter med talsvårigheter kan behöva:

• särskild uppmärksamhet kring behov och möjligheter.
• längre tid för muntlig presentation eller redovisning.
• alternativ examination, gärna i mindre grupp, enskilt för läraren eller inspelat i lugn och trygg miljö.
• alternativ examinationsform där muntliga moment byts ut mot skriftliga moment.