Rektor Astrid Söderbergh Widding inledde med att säga att det här var den första lärarkonferensen vid Stockholms universitet men förhoppningsvis inte den sista.
– Utbildning är ett av de tre ben universitetet står på och en grundbult i det vi gör. Det vore förödande om vi låter utbildningen komma i andra hand.
Hon betonade att det är avgörande att det inte finns vattentäta skott mellan forskning och utbildning och att forskare behöver undervisa.
– Att vi utbildar studenter som sedan går ut på arbetsmarknaden är ett bra exempel på hur universitetet samverkar med samhället, sade Astrid Söderbergh Widding.
Fyra modeller för inlärning
Efter rektors inledande ord var det dags för konferensens huvudtalare, professor Jan Vermunt från universitetet i Cambridge. Jan Vermunt har i många år studerat vilka strategier och modeller som finns för studenters lärande i ett stort antal länder världen över. Han har utkristalliserat fyra modeller för inlärning: ”undirected way of learning”, ”reproduction-directed learning”, ”meaning-directed learning” och ”application-directed learning”. Hans forskning visar vidare att lärandemönster varierar utifrån faktorer som studenternas förkunskaper samt den kulturella och sociala kontexten där studenterna och lärosätena agerar.
Presentation av Future Learn
De 260 deltagarna kunde under dagen välja på att lyssna och delta vid trettiotalet presentationer där lärare vid universitetet förmedlade erfarenheter kring hur de jobbar med undervisning. Dessa sessioner var främst kring tre teman. Det första var Future Learn som är universitetets satsning på att öka och utveckla den pedagogiska användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Representanter för flera Future Learn-projekt fanns på plats och berättade. En av dem som fått anslag från Future Learn, och höll i en session, är Kristina Danielsson vid Institutionen för språkdidaktik. Det projekt hon jobbar inom heter Den digitala läraren och handlar om att öka den digitala kompetensen hos lärarutbildare – och därmed även förbättra lärarutbildningen.
I ett första steg kartlägger de den digitala kompetensen hos lärare och studenter vid institutionen. När denna inventering är gjord kan man komma att använda sig av de mest ”vana” lärarna och studenterna för att inspirera och stödja andra lärare och studenter.
Pedagogiska pristagare berättade
Det andra huvudtemat i konferensen vara att låta lärare som fått pedagogiska priset vid Stockholms universitet berätta om hur de arbetar med pedagogik – och inspirera andra lärare. Slutligen rörde det sig om att informera om och lyfta fram exempel på det arbete som sker vid de ämnesdidaktiska institutioner och centra som skapats vid universitetet de senaste åren.
Improvisationsteater och mingel
Efter de parallella passen serverades två olika slag av konklusioner; en akademisk med en panel och en improvisatorisk sammanfattning serverad av Stockholms improvisationsteater. Evenemanget avslutades med mingel i Galleriet. Där fanns även olika stödfunktioner vid universitetet på plats för att visa upp sin verksamhet inom bland annat högskolepedagogik, undervisningsstöd med IT, lärarmobilitet och de tjänster biblioteket kan erbjuda.
Lyckad konferens
– Konferensen var mycket lyckad. Det blev en mötesplats för att samtala och dela erfarenheter och insikter kring att undervisa i akademin. Speciellt insikten att undervisning i vitt skilda ämnen har gemensamma problem och lösningar, säger Lotta Jons som höll i konferensen.
Text: Per Larsson Bild: Eva Dalin
