I dagens samhälle samlas hela tiden stora mängder data in, med hjälp av ny teknik. Data samlas in från t ex appar och sociala medier, med geotaggar (GPS). Mattias VIllani, professor i statistik vid Stockholms universitet, har fått forskningsmedel för att ta fram tidseffektiva beräkningsmetoder för sådana data som mäts i både tid och rum, spatiotemporala data.

Hur skulle ett opinionsundersökningsinstitut gå till väga om skulle vilja göra en survey om t ex det amerikanska valet? Målet skulle vara att göra surveyn både så billig och så bra som möjligt. För att kunna göra en kostnadseffektiv survey behöver man en så liten urvalsstorlek som möjligt utan att öka felen i undersökningen. Edgar Bueno, doktorand vid Statistiska institutionen, forskar på just detta.

Kunskapstester som högskoleprovet mäter individers kunskap och ligger till grund för politiska beslut. Men hur ska en utprövning av kunskapstest designas optimalt? Forskare vid Statistiska institutionen och Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik samarbetar i ett forskningsprojekt.

Allt fler väljer bort att svara på viktiga undersökningar som ligger till grund för politiska beslut. Per Gösta Andersson, lektor i statistik vid Stockholms universitet och Carl-Erik Särndal, professor emeritus från SCB, arbetar på en metod som mildrar effekten av svarsbortfallet.

Att veta hur snabbt ekonomin växer är viktigt för beslutsfattare och planerare. Mahmood Ul Hassan, doktorand i statistik, har forskat på en metod som förutsäger ekonomisk tillväxt på ett bättre sätt.

Hur stor andel av en grupp patienter kommer dö av en viss sjukdom? Och, skulle en viss behandling öka deras chans att överleva? Parfait Munezero, doktorand i statistik, forskar på statistiska modeller som kan ge svar på den här typen av frågor.

Att förklara enklare statistiska problem kan ge upphov till en djupare diskussion om sannolikhetslära, skriver Per Gösta Andersson, lektor i statistik i en artikel i the American Statistician.

Allt färre svarar på viktiga undersökningar. Carl-Erik Särndal och Peter Lundquist, Stockholms universitet och SCB, forskar på hur man kan få en balanserad svarsmängd trots stora bortfall.

En arbetshäst inom bayesiansk inferens. Det kallar nyligen disputerade Matias Quiroz MCMC-algoritmen, som används för att skatta komplexa statistiska modeller. Han har visat hur man snabbar upp arbetshästen – en fördel när man jobbar med Big Data.

Att få en korrekt bild av genomsnittsinkomsten i en population kan vara svårt, eftersom det ofta finns ett fåtal som tjänar extremt mycket jämfört med majoriteten. Olivia Ståhl forskar på hur man kan få en rättvis skattning av sådana här skeva populationer.

Ju fler syskon i familjen, desto lägre kognitiv förmåga har barnen. Det har visats i flera tidigare studier. Men forskning från Linda Wänström och Gebrenegus Ghilagaber visar att sambandet inte är så enkelt.

Genom att designa experiment på rätt sätt, kan man på ett effektivt sätt ta reda på hur mycket mer människor är villiga att betala för ekologisk produktion av kläder. Ellinor Fackle-Fornius, lektor i statistik vid Stockholms universitet, har varit med och forskat fram en metod för det.