När fokusgrupper är att föredra
Vill man ha djupgående information kan man göra kvalitativa studier, exempelvis med fokusgrupper.
- Det betraktas inte alltid som vetenskapligt, vilket är strunt. Men det är klart att man får en helt annan typ av information. Min misstanke är att en bidragande orsak till att det görs så många enkäter är att man tänker att det är vetenskapligt, säger Dan Hedlin.
Svårare än att köpa en begagnad bil
Dan Hedlin efterlyser bättre branschregler för enkäter, så att inte enkätmakare utnyttjar svarande för mycket i sin iver att få svar på frågor. Samtidigt tycker han inte att man ska fnysa åt de enkla och billiga enkäterna - för det är inte säkert att man behöver det bästa precis jämt.
Däremot behöver den som beställer en enkät tänka igenom sina krav och vilken precision och kvalitet som krävs för varje enskild undersökning. Kvalitet handlar om olika aspekter, där de viktigaste enligt SCB är innehållet, tidsaspekten, tillförlitligheten och tillgängligheten.
- Men då behöver man nog som beställare eller brukare veta rätt mycket. Det är ännu svårare att beställa en enkät än att köpa en begagnad bil, den kan man åtminstone provköra. Enkäter kan man inte provköra innan, och det är svårt att veta hur kvaliteten är. Och frågar man experter, kan man få rätt olika svar.
Ryktet om enkätens död är överdrivet
Trots en störtflod av frågeformulär, ökande svarsbörda och att allt färre svarar på viktiga enkäter i västvärlden, tror Dan Hedlin inte att enkätundersökningarna är på väg bort. De ger trots allt möjlighet att få information som inte finns någon annanstans.
Ett exempel på ett nytt sätt att jobba med enkäter finns på SCB, som ju också har ett ökande problem med bortfall i undersökningar som ligger till grund för politiska beslut. Där pågår nu forskning av Peter Lundquist och Carl-Erik Särndal om hur man ska samla in data på ett sätt som ger bättre kvalitet. Här fokuserar man inte på att få ner bortfallet, utan jobbar istället med att få svarsmängden balanserad.
Målet är att det totala antal som har svarat i slutändan ska ha en viss sammansättning som är viktig för den aktuella undersökningen. För undersökningar om partisympatier exempelvis, kan det vara viktigt att andelen kvinnor och män är likadan som i hela befolkningen.
Riktar in sig på viktiga grupper
Då riktar man helt enkelt in sig på att få svar från den eller de grupper i urvalet som blev underrepresenterad vid första försöket med enkäten. Med den här metoden kan man få bättre kvalitet i undersökningen - trots stora bortfall. Traditionellt har man löst underrepresentation av någon grupp med att väga om data. Att väga om data innebär att man helt enkelt räknar om de svar som man har fått in – har man exempelvis fått in en svarsandel kvinnor på 40%, viktar man om eller ”blåser upp” de svaren så att de bättre motsvarar den andel som kvinnor utgör i hela befolkningen.
Peter Lundquist och Carl-Erik Särndal har visat att det finns fördelar med att få svarsmängden balanserad - även om man väger om.
- Statistiken som vetenskap verkar kunna svara på de nya svårigheter som dyker upp. Så har det varit genom historien. Folk vill något, sedan får forskarna i efterhand ta reda på det, säger Dan Hedlin.