I sin forskning intresserar sig Åsa Sundelin för studievägledande samtal med nyanlända ungdomar. I projektet Inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna genom studie- och yrkesvägledning undersöker hon professionella övervägningar och hur nyanländas tidigare kunskaper tas tillvara. Studien undersöker också skolors arbete med att stödja elevernas övergångar till vidare utbildning eller arbetslivet.
– Det handlar om hur kunskaper och erfarenheter som nyanlända elever har med sig tas tillvara i det svenska sammanhanget. Hur pratar man om deras erfarenheter? När gör man det? Och på vilket sätt gör man det? Studievägledande samtal innebär begränsad tid och man inriktar sig på vad eleverna vill göra här och nu i Sverige. Vad eleverna har med sig sedan tidigare blir lätt osynliggjort, de blir blanka papper. Syftet är att öka kunskaperna och bli bättre på hur vi kan stödja människor att välja sin väg, menar Åsa Sundelin.
Åsa Sundelin, som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Stockholms universitet, påbörjade projektet som leds av docent Fredrik Hertzberg under 2018. Nu befinner hon sig i skedet att sammanställa material som samlats ihop från besök på fyra kommunala och fristående gymnasieskolor samt i språkintroduktionsklasser. Det är många timmar av observationer och intervjuer som ska sammanfattas.
– Jag har följt studie- och yrkesvägledares arbete främst genom att lyssna på många samtal med elever, tittat på vilka frågor som kommer upp och vilket stöd eleverna får. Jag har också följt och intervjuat annan personal på skolorna och tittat på hur man exempelvis arbetar med praktik genom att följa med på besök på praktikplatser. På så vis har jag kunnat fånga upp hinder och möjligheter vad gäller inkludering och erkännande av unga vuxna i skolors arbete.
Elever lugnas av studievägledning
För att studie- och yrkesvägledningen ska bli lyckad krävs det att även lärare och annan personal engagerar sig i det vägledande arbetet genom att ge en bred och tydlig bild av hur vägen i det svenska samhället ser ut.
– Ofta har studie- och yrkesvägledare knappt med tid och vägledningen blir med nödvändighet inriktad på vad som är möjligt från språkintroduktion till nästa steg i utbildningen. Eleverna har många frågor och utan ett mer omfattande stöd blir de lämnade att hantera frågorna själva.
När elever ör oroliga för framtiden, för att de inte har kunskap eller vet vad som ligger framför dem så kan studievägledande samtal vara lugnande.
– På en skola fanns exempelvis ett långsiktigt projekt som fokuserade på att skapa förståelse för utbildning och arbetsliv i ett större sammanhang, vad utbildning och arbetsliv är i det svenska samhället, snarare än vad eleverna skulle kunna välja till nästa utbildningsnivå. Det ger förståelse för andra delar av samhället och lärarna som arbetar i projektet upplever att eleverna får en större tillförsikt under det år de deltar i projektet. Det är ett bra exempel på ett projekt med genomtänkta inkluderande ambitioner.
Vilken roll spelar språket i vägledande samtal med den här gruppen ungdomar?
– Språket blir en utmaning och komplex process både för vägledare och elever. Vägledaren har en utmaning att göra sig förstådd och eleverna får kämpa – inte för att vägledaren är dålig, utan för att språket blir ett hinder när det kommer till att formulera sig och visa vem man är. Det är dessutom ofta en parallell process för eleverna: de befinner sig både i en lärandeprocess rent språkligt men även innehållsmässigt i samtalen, för att förstå hur systemet fungerar. Samtidigt förväntas de relatera innehållet till sig själva och sin egen situation, kunna fatta beslut. De här eleverna är ibland beroende av vägledarens kompetens, ibland till och med för att få möjlighet att att stanna i Sverige, vilket gör att eleverna är tillmötesgående och inte ställer samma krav som kanske elever med svensk bakgrund gör.
Finns det fler saker att tänka på i den här typen av vägledande samtal?
– Man måste bli ännu mer pedagog och arbeta ännu mer med lärande, det blir en sån viktig del här. Det handlar också om att kunna arbeta med tolk samt att ha strategier för hur man pratar med en andraspråkstalare – vad ska jag tänka på för att bli tydlig? I mitt avhandlingsarbete upptäckte jag att eleverna ibland repeterade vad vägledaren sa för att förstå, det är ett exempel på ett enkelt knep som stödjer elevens lärande. Men som sagt, nyanlända elever behöver mycket mer stöd i dessa frågor än vad enstaka samtal kan ge.
Kunskap om migrationsprocessen behövs
Kunskaper om migrationsprocesser lyfts som en annan viktig del i samtal med nyanlända. Många av de nyanlända eleverna som kommer till Sverige har lämnat mycket, studie- och yrkesvägledare behöver därför ha god kunskap om migration som fenomen och kunskaper om hur man hanterar det. Åsa Sundelin pekar på att det inom grundutbildningen för studie- och yrkesvägledare numera finns en obligatorisk kurs som ger kunskap om de här frågorna. Skolverket bidrar också med mycket material, och lärare på studie- och yrkesvägledarprogrammet ger kurser på uppdrag av Skolverket på temat studie- och yrkesvägledning i migration som är eftersökta.
–Studie- och yrkesvägledare är en yrkesgrupp som kan uppleva sig ganska ensam, man behöver dela erfarenheter med andra och även få bekräftelse att mycket av det man gör är bra. Många utvecklar egna strategier, men vill hitta fler och långsiktiga sätt att arbeta. I den här studien har jag haft kontakt med både skolledning, lärare och vägledare, och många har känt ett stort engagemang att delta i studien för att bidra till kunskapsutveckling. Och det är just där som min forskning kan spela en viktig roll. Den visar på vad som sker i praktiken men ska också ska kunna stödja den.
– Studie- och yrkesvägledning är avgörande för de nyanlända ungdomarnas möjligheter att ta sig fram i samhället, och att kunna påverka sin väg själva utan att behöva vara utlämnade till andra. De får makt att styra och välja vilken väg de vill ta, i den mån det nu är möjligt för någon av oss. En fungerande studie- och yrkesvägledning bidrar till att ge människor makten över sina liv.
Åsa Sundelin är lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet och genomför studien inom forskningsprojektet Inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna genom studie- och yrkesvägledning. En studie av professionella överväganden och prioriteringar som leds av docent Fredrik Hertzberg. Läs mer om forskningsprojektet
Texten är en del i en intervjuserie för Samverkansprogrammet i syfte att synliggöra forskning med anknytning till temat migration och integration. Läs mer om Samverkansprogrammet vid Humanvetenskapliga området och ta del av andra intervjuer i serien